Jag klarar inte av våran 2.5 åring.

om du känner att du inte klarar av ditt barn så skulle jag vända mig till socieltjänsten och be om hjälp och stötnng innan det blir värre

Nu kanske det blev fel ändå. 

Jag känner inte att jag inte klarar av henne, att jag vill bli av med henne. Att jag gett upp.

Men att jag vet inte alls hur jag ska göra, hur jag ska hantera henne. Jag klarar inte av att hantera henne. Jag känner att jag skulle behöva ha en handbok om hur man handkas med barn som är ängel ena sekunden och demon nästa.

Hon lyssnar mkt mer på sambon än mig 
och vi väntar även vårat 3dje barn.
och jag tycker vi är som vilken annan vanlig familj

 

kontakta bup för att få hjälp med att hantera detta problem.

socialen hjälper även till vid problem,

Jag har också en 2,5-åring som har besökt vildingarnas land över sommaren! Från att ha varit lugn och försynt till en riktig litn busunge som skrattar när man säger åt honom. Min son är också ganska tidig med talet så det går att resonera ganska bra med honom, även om man kanske bara lyckas en gång av tio just nu...

Man måste hela tiden ligga steget före och förutsäga vad han kommer att bli arg för, och det är inte det lättaste. De saker jag har märkt som hjälper lite är att alltid se till att han är mätt, vilket är logiskt så klart, men nu under semestern har det varit lite si och så med rutiner här hemma...Vi har tagit bort dagvilan i sommar också, så han är lite trött vilket också resulterar i utbrott. Så mätt och utvilad är grunden...

Om han börjar bli busig så är det bra att sätta sig med honom och starta upp en lek som blir hans. Då lugnar han sig oftast eftersom rastlöshet också är något som leder till hyss!

Att låta honom bestämma hur och när något ska ske brukar också hjälpa. Om vi ska åka någonstans så brukar  jag säga "Kan du komma och säga till när du är klar för att klä på dig?". Då får han välja när han ska avsluta sin lek, och det blir inte bara tvång från vår sida. Oftast kommer han inom fem minuter, vilket är ganska fort om man jämför med att stå och tjata i en kvart!

Nu har jag en bebis som vill amma och en 2,5-åring som vill läsa bok, så nu kan jag inte skriva mer...

Så fort hon slår så lyfter du bort henne, såklart... lyft först säg till sen men låt henne inte stå och slå sin storebror! Kan inte tro att han tycker det är så kul att bli slagen osv...
Och du säger ju att det inte fungerar att säga till, att hon inte slutar då.... så som sagt det första du gör är att lyfta bort och sen säga åt henne att sådär får man inte göra.
Går hon fram och slår igen så är det samma procedur igen, lyft gärna bort henne till ett annat rum så att du kanske tom hinner stoppa henne innan hon springer och slår igen.
Man måste vara konsekvent till max.

Nu slogs aldrig mitt barn, men han var omöjlig när vi var på stan, jag vet inte hur många gånger jag bar hem ett skrikande barn under armen, men tillslut insåg han ju att det var inte speciellt kul att bli hemburen när man egentligen kunde ha fikat tex.

Att låta barnet ta över och bestämma vad det vill göra i detta fall tror jag är helt fel väg att gå, det är du som förälder som bestämmer, så enkelt är det. Barn ska inte behöva ta stora beslut själva, de kan få tex välja mellan den eller den tröjan idag, det räcker.

Ger du flickan några konsekvenser när hon beter sig såhär? Hon är 2,5 år och så stor att hon borde förstå omedelbara konsekvenser.

oh , vad harligt - en helt normal 2-aring!

Det later som hon bade testar granser samt vill ha uppmarksamhet - och att slass, skrika & bitas blir ju ett perfekt satt att sla tva flugor i en small. Min medicin: rikta in dig pa bade granser & uppmarksamhet. Borja med att leka med henne (helt pa hennes vilkor, fantisera tillsammans, stall inga fragor utan lek sport kommentator och beratta vad du ser, vad hon gor m.m. - visa pa alla satt att du SER henne).
For att tackla granser skulle jag vilja tipsa dig om att borja lite bakvant: lyft fram de beteenden som du tycker ar BRA - garna nagot larvigt enkelt typ att kla pa sig sjalv, tvatta handerna efter toan (vad som helst, bara det ar ngt hon fixat sjalv) och visa att du ser vad hon har gjort och ge henne mycket berom (men nu kommer det svara, sag inte "du ar DUKTIG som har klatt pa dig sjalv" m.m. ... berom BETEENDET, inte henne som person; det ar DUKTIGT att kla pa sig sjalv, tank vilka FINA klader du har klatt pa dig m.m... ) . Ge sjukt mycket berom, nastan applader och godis (typ hunduppfostran) for att gora det till en kul lek.
Barn vill bli sedda och gora bra ifran sig. Ni blir kompisar igen och det lockar mer att gora bra ifran sig (eftersom du verkligen ser henne da) an att vara elak. Sjalvklart kommer hon att testa granser med er fortfarande, men valj era fighter och bli inte upprorda sjalva utan var bara konsekvent, lyft undan och visa ett alternativt beteende (som givetvis innebar applader och hurrarop).

Jag har latt for att bli arg, insisterar pa granser och mina barn & jag har fastnat i tjatfallan ett antal ggr. Nar skrik, gral & elakheter tagit overhanden laser jag "fem ggr mer karlek" av Martin Forster for att paminna mig att morotter fungerar battre an ris. Och det fungerar varje gang.