Förlusten sliter sönder mig. Jag ska träffa ett medium!

Jag kan inte säga nåt mer om det än att jag själv har hjälpt folk som har "fastnat" i sin sorg....

Eftersom jag inte tänker övertyga någon om min tro så säger jag som så "om man blir hjälpt av det så kvittar det väl om det är på riktigt eller inte?"

Själv hävdar jag ju att du vet när du sitter där om det är ett bra medium eller inte, lita på din magkänsla och lycka till!

Eller så blir du ännu mer orolig, får ännu fler frågor. 

Kostar det pengar? Då finns ju ett intresse av att tjäna pengar och lägger in en "cliffhanger" för att du ska dit flera gånger ?

Det du behöver är hjälp med att bearbeta förlusten.

Eftersom du är anonym är det bara att skriva på. Att bara få ur sig kan kännas tillräckligt ibland.

Tyvärr funkar det inte riktigt så....
Själar kommer inte till mediumet på beställning hur mycket vi än vill det. Det kan vara helt andra anhöriga som vill förmedla något, som pockar på mediumets uppmärksamhet. Mediumet kan inte (fram)kalla en viss själ.

Tänk på den anhöriga, prata. Förlåt om det är det du vill. Den som dött är oftast nära oss ett tag efter döden. Min pappa som dog på alla hjärtans dag kom till mig på påskdagen, för att säga att allt är bra. Men jag kan inte se, jag kan bara känna. Lita och lyssna på din intuition!

Visst kostar det att gå till ett medium, det är ju dersa jobb/inkomst.
Jag har varit till ett medium, men för att spått mig.

Tack. Får jag fråga hur du hjälpt sörjande människor? Förstår om du inte vill svara.

Jag var hos en sån tant en gång, hon hade såna där tarotkort dock, men sen pratade hon också om människor som varit i mitt liv, som kommer och om någon guide som hon tydligen såg stående bakom mig. Jag vet inte om jag vart något klokare, men det var kul att testa. Själv föredrar jag någon form av terapi för att komma vidare i krishanteringen

Ja, den risken finns ju också förstås. Någon cliffhanger kan det inte bli tal om då jag reser många, många mil. Pengar kostar det men det är en struntsumma tycker jag.

Självklart vet jag att min sorg inte försvinner, saknaden och orättvisan behöver jag bearbeta men om jag kan få en liten tröst i mötet med mediumet, äkta eller inte, så tror jag att det kan hjälpa mig att börja ta tag i den andra delen sen.

Jag kan ingenting om andevärlden/medium men jag tänker så här. Även om inte min anhöriga kommer så kanske någon annan anhörig till mig kan förmedla något av/om denne? Eller menar du anhöriga till, för mig, okända personer?

Jag är en sådan där bluff (enl skeptikerna) som lurar pengar av människor (aldrig tagit ett öre) för att lägga tarot och göra mitt bästa för att kontakta nära och kära...

Aha, ok. Men rent praktiskt, hur går man (du) tillväga? Korten förstår jag men hur gör du för att kontakta avlidna? Ser du dem? Pratar de med dig? Ja, jag har egentligen tusen frågor.. Och en viktig, hur vet man att det är ett äkta medium man träffar?

Jag har haft besök av ett medium efter att min pappa hastigt dog förra sommaren.

Mediet var helt ovetandes om varför han kom..

Han gick runt ett varv, och sedan säger han att han möter på en man, kraftig och med mustasch ( Pappa hade mustasch och var kraftig ).. Pappa sa till mediet att han är orolig för min styvmors sömn.. ( vilket han alltid var då han levde ).. Vi frågade om hur han har det nu, och han hade det bra.. Ställde också frågan om han led då han dog, och fick svaret "Ja, det är inget jag skulle vilja uppleva igen " Detta var pappas "standard uttryck då han levde..

Sen sa han att han var lite glad att slippa cykla överallt nu.. ( Han cyklade vart han än skulle då han levde, om det så var 5 il så cyklade han ändå )..

Pappas död var ju lite chockartad.. då han hittades av en slump och hade legat över tre veckor i ett dike då.. Därför tog vi dit ett medium..

Jag blev chockad, grät och ja.. Han visste som sagt INGET om mig innan han kom...