Treåring med matfobi, fler?

Min kille är snart tre år och vi har samma problem.
Pannkakaor, välling och banan fungerar alltid.
Men det är det enda.
Det han tycker om idag kanske han inte tycker om imorgon, så det är svårt att bara göra sånt han gillar.
Efter mycket velande fram o tillbaka så lagar vi den maten som vi vill, har alltid sallad till maten plus att han får ta själv på tallriken.
Det har blivit lite bättre men långt ifrån bra.
Han tror att grönsaker är giftiga men om vi gömmer dem i grytor o så så ser han det inte alltid. han har dessutom slutat att äta vissa frukter som han ändå gillar.
Det är det som är så konstigt, han vägrar att äta trots att han tyckerd et är gott.

Ska till läkaren i slutet på september och hoppas att de ORKAR ta sig an detta och utreda det.
Kanske laktos, gluten allergiker.
Får han ont i magen av att äta så är det inte kosntigt om att han ite äter om han förknippar att äta med smärta.

Så tråkigt att inte kunna laga samma mat till alla och att alla äter! Låter som er son också är rädd för maten, då kan man ju inte tvinga eller ställa ultimatum... snarare prata positivt om mat och locka fram ett intresse, vi försöker även om det inte ger resultat.
Skulle nästan vara skönt om det fanns en fysisk förklaring eller? Hoppas de utreder ordentlgt så ni får svar. Vi är ganska säkra på att det enbart är psykiskt, ska tillbaka till en annan BVC-psykolog om några veckor, kan inte skada..

Berätta gärna hur det gått.
Det känns så himla hjälplöst när det krånglar med maten.
Jag suger åt mig alla råd.
Vi har försökt allt.
Muta, hota, bli arga, prata positivt, mata, leka...listan kan bli lång men ingenting hjälper...

VI har landat i att ge honom det han äter och inte försöka få honom att äta nytt, på dagis får han alltid samma mat som de andra även om han aldrig äter, det blir väl lite träning ändå. Såg en dokumentär på fyran för några veckor sen om barn med matfobi, den psykologen menade att man inte ska tvinga, lura, skoja till det osv utan bara ge dem det de vill ha. Men det är nog bara om de konsekvent vägrar allt nytt, som för oss. Om er kille äter lite av varje när det passar honom så måste det väl ändå vara värt att fortsätta försöka få honom att äta. Men de är klart att det är en kamp, tänk om man kunde få ett facit vad som funkar bäst...

Har en deppig dag idag.. De ringde nyss från dagis. Hittils har sonen fått samma mat på tallriken som alla andra, som han får titta på och kommentera, han äter aldrig men det blir ändå en träning att ha maten framför sig. Nu reagerar tydligen de andra barnen och lär sig att det är ok att slänga mat, som vår son gör... Så vi är ett problem och nu kan han inte längre få den träningen, macka är också ett problem för de vill de inte ha mackor till lunch, då äter barnen sämre. Så nu kommer han nog att få makaroner varje dag. Jag blir så trött och less på hela situationen...
Frågar igen, fler med samma typ av problem? Vore skönt att ha nån att bolla funderingar med.

Här är en till som har matproblem. Min dotter är 1 ½ år och äter bara specifika saker. Allt började för några månader sen. Helt plötsligt fick hon panik bara hon skulle sitta i matstolen. När maten kom blev hon jätteledsen och vägrade sitta kvar. Nu är det mycket bättre MEN hon äter bara frukt och grönsaker i stort sett. Det är det enda som alltid funkar. Makaroner, cheeseburgare, pizza, pommes, Danonino, ägg, macka, ost, juice, välling. Inget kött överhuvudtaget! Ingen falukorv, köttbullar, fiskpinnar, ja ni vet mat som barn brukar tycka om. På bvc sa de att vi inte skulle vara oroliga så länge hon är pigg och glad och går upp i vikt. På dagis är det likadant. Hon ratar allt kött och lever i stort sett på frukt och grönsaker och mackor. Jag får panik snart! Vill bara att hon ska äta lite kött så hon får i sig proteiner.

Förstår dig så väl, otroligt frustrerande när men inte vet hur man ska göra för att få till nån förändring. Vi har ofta fått rådet att inte göra det till en kamp, låt barnet äta det de äter utan att tjata. De klarar sig på förvånansvärt lite. Men försök ändå väcka nyfikenhet och matlust med ny mat på bordet som mamma och pappa smaskar på. Har ni provat leverpastej på mackan? Blodpudding? Ägg i pannkaka? Kikärtor eller bönor i brödet? Finns fler proteinkällor än rent kött. Vi har köpt omega3 tillskott på apoteket efterom vår kille inte äter fisk, det får han på yoghurten, sk "eskimåsaft" (eskimå på flaskan och saft är gott...). 

Hej! Å här är det ständig oro! Sonen 2,5 år har krånglat i 1 år nu! Äter nästan ingenting, när han väl äter är det lite... Macka, yoghurt, köttbullar och spaghetti är det ända som går ner, äter visserligen frukt och grönt... Han väger 12,5 kg och har gjort de länge, växer och går inte upp.. Revbenen syns och ryggraden sticker ut! Och så ska man inte oroa sig enligt BVC! Klart man gör, vill ju att barnen ska se friska ut. Ger de sig inte ska jag kräva att de tar prover på honom så de inte är nåt bakomliggande...

min dotter 3,5 år har i stort sett krånglat med maten sedan vi började med smakportioner. När hon var 2,5 år kom hon på att hon ville bli matad, såg då att våra vänners bebis blev matad, och då blev det mycket bättre. Plötsligt ville hon smaka på nya rätter och åt upp allt på tallriken. Tyvärr tyckte inte min man att det var ok att mata ett så pass stort barn så han gjorde det till en stor grej, så nu funkar inte det heller. Nu har vi börjat med att ta bort hennes tallrik när vi själva är klara om hon ändå inte äter och då vrålskriker hon, men måste ändå lära sig att det inte är ok att bara leka. Hon sitter vid bordet och leker, sjunger, lägger upp fötterna på bordet, ska gå ifrån och kissa, sen ska mamma mata efter ett par skedar ska pappa mata etc och så där kan hon hålla på i över en timme.
Men mitt råd är att mata om du har tålamod för det kan ta lång tid innan han vill äta själv

Hej

Jag är 43 årig mamma, har två tonåringar, och jobbar som förskollärare. Jag har själv matfobi sedan jag var liten. Finns bilder på när jag äter mat, men när jag började ettan så fick min mamma bråka och strida för att jag skulle få äta bara knäckebröd i matsalen.

Min mamma har varit hos en hel del läkare och svaret blev alltid "Ge henne vad hon vill ha", vilket min mamma gjorde, vilket gjorde att det blev mindre och mindre som jag åt av.

Idag äter jag pannkakor, bröd, saltkött, ost, pommes frites, korv (typ lunch- , grillkorv), sallad, gurka, persilja..... Ja... ungefär så.

Mitt råd är att ändå hålla kvar vid mat, att lägga liiiite av det barnet inte vill äta av och sen mer av det som de vill ha och säga" Ät detta först så får du det sen". Jag har gjort så med mina egna barn men gör också så på jobb. Det kan vara pyttelite... men ändå. Tror mat lätt kan bli en maktfaktor som annars eskalerar.

Att inte äta mat som alla andra är inte alltid så kul, även om jag verkligen vant mig.

Lycka till