Hej,
autism kan te sig så väldigt olika från individ till individ. En del kan ha svårt att visa och förstå känslor, för andra är det inget (åtminstone uppenbart) problem. Jag har kommit i kontakt med många föräldrar till barn med autism - och jag har själv en son med autism - jag har en gång hört en mamma berätta att hennes son inte kände igen henne när han var i dagisåldern, men det var inte längre ett problem. Vad det berodde på är svårt att säga: det kan ha varit ett rent känslomässigt problem, men det kan lika gärna vara att han hade svårt att känna igen ansikten. Det har jag som sagt hört en gång, och då har jag pratat med otaliga. Jag tror de flesta känner sig säkra på att deras barn både känner föräldrens kärlek, och också visar kärlek tillbaka. Min son visar tydligt att han tycker om oss (och vissa andra favoriter som tex morfar), han älskar att gosa, har inget problem med beröring. Jag skrev nyligen lite råd i den här tråden på saker man kan göra i ett tidigt stadium för att bättra situationen. www.familjeliv.se/Forum-4-362/m54323463.html
Kom också ihåg att autism behöver inte vara livslångt, jag har träffat flera föräldrar vars barn varit tydligt autistiska som små, tvärsäkra diagnoser, men som sen överkommit sina problem. Under Föräldrar - funktionshinder hittar du också autismtråden - hjärtligt välkommen om du vill prata.