Överdriver jag eller?

Hej!

Jag vet inte om du överdriver men kanske kan det vara så att de större barnen och pappan just i det här fallet var inbegripna i något projekt eller en lek som inte passade det mindre barnet? Så blir det ju om du och din sambo skaffar ett syskon till ert gemensamma barn också. Ibland kommer de mindre barnen att få göra andra saker eftersom deras närvaro faktiskt kan störa de större barnens lek. Och ibland kommer det mindre barnets (eller i framtiden barnens) behov att gå före de störres.

I en syskonskara måste någon eller några nästan alltid vänta, medan det ibland fungerar alldeles utmärkt att alla leker eller umgås tillsammans.

Kanske kan det ha varit så i just den situation du beskriver? Du kanske tog det för personligt och blev sårad å din biodotters vägnar trots att det kanske egentligen handlade om något helt ordinärt som att de ville göra något utan inblandning av andra?  

PS: nog måste ni väl säga nej till de större barnen ibland också? Det måste väl redan ha hänt att en av er vuxna gått iväg och gjort något annat med de större barnen för att den lilla behövt ha den andra vuxnes hjälp eller odelade uppmärksamhet?

Och om det inte redan har hänt så kommer det givetvis att hända i framtiden. Det kommer att uppstå situationer där de större barnen inte är önskade av det lilla barnet när hon leker. Så är det ju i alla barnfamiljer. Och barn brukar inte ta särskilt illa upp av det. 

Nej dom kollade bara på barnprogram i barnens rum, så det var ju inget speciellt dom gjorde. Då hade jag ju självklart förstått.
Och vi har inte sagt nej till stora barnen för alltid har någon av oss kunnat vara med dom.

Hej!

Jag har själv två söner sedan tidigare och en gemensam son med min nuvarande sambo.

Kan det inte vara så att han bara vill ha lite egen tid med sina två äldre barn? Jag tror att det är viktigt att man låter de "gamla" barnen känna att de fortfrande har sin pappa kvar. De har ju redan genomgått en seperation, flytt och nya människor som kommit in i familjen. Nu har det ytterligare hänt en förändring i deras liv. Ett syskon till att konkurera om pappas tid med. Och jag tror att det är lätt hänt att barn i början kanske kan känna en viss oro över att pappa har fått en ny familj och att de inte är inkluderade i den. Därför tror jag det är viktigt (speciellt i början) att försöka ha lite egen tid utan nya syskonet. Och då har ju du ett tillfälle att ha kvalitetstid med din dotter.

Jag försöker läsa saga för mina två äldre söner varje kväll, medans min sambo myser med vår yngsta. När han sedan blir lite äldre kommer han självklart att få vara med, men då kommer jag försöka hitta på något annat med dem stora.

Det kan ju vara bra om du och din sambo pratar om detta, och även planera in "egen" tid med sina andra barn. Så kan du planera in något med din dotter samtidigt. Så slipper det bli så att ni blir nekade att få vara med...

Hoppas det löser sig =)

Jo men dom har egentid med honom, han brukar ta 1 och 1 på stan och fika, kolla i affärer och bara ha en mysdag var för sig med dom. Och det tycker jag verkligen är jättebra! Jag skulle aldrig ens drömma om att ta ifrån dom den tiden! Men nu var det så att dom gjorde verkligen ingenting och vår gemensamma sprang dit och ville in så jag gick in med henne men det ville inte han, dom stora barnen ville vara med henne (Dom älskar verkligen sin nya syster och leker jämt med henne) så det var ju det som jag blev lite paff över, att HAN inte ville medans barnen ville att hon skulle komma.

men du har rätt, måste nog prata med honom så jag får höra hur han tänkte och kände.
Tack