Velar, behöver hjälp att bestämma mig..
Jag fick mitt andra barn för 2,5 vecka sen, stora killen är bara 1,5 år så de har kommit tätt.
Jag gillar inte att amma, har aldrig gjort men med sonen ammade jag nästan helt i 5,5 månad (han fick ersättning då och då om jag var iväg på nåt, ung 1 gång/vecka i snitt från 2 månaders ålder). Vid 5,5 månad tröttnade jag och gick över till ersättning helt på dagtid men fortsatte amma på natten till 7 månader då jag även slutade med amningen på natten.
Sonen brydde sig aldrig om vilket han fick, byta från amning till ersättning gjorde vi på en dag utan protester.
Annars var sonen "enkel" att amma, han åt tätt ung varannan timme dygnet runt men åt fort (5, max 10 min) och däremellan ville han absolut inte snutta utan blev arg om han fick mat i munnen utan ville då ha napp.
Lilltjejen är visserligen bara 2,5 vecka men är mycket snuttigare, trodde hon inte blev mätt först men är ganska säker på att hon är det nu, bara att hon gillar att småsnutta. Hon är än så länge helt oregelbunden i vanorna, ibland vill hon käka var 20:e minut., ibland är hon nöjd i tre timmar, ibland vill hon bara snutta i nån minut, ibland i en halvtimme. När hon småäter tätt så kräks hon ofta upp mycket av det hon äter, antar att det är för att det egentligen är fullt. Ibland tar hon napp och är nöjd med den. Jag försöker hålla på att det ska gå en timme mellan målen iallafall för att hon inte ska få upp allt igen.
Jag inser ju att detta är helt normalt men jag tycker det är väldigt jobbigt! Hade det varit första barnet hade det varit helt ok men med ett barn till som behöver min uppmärksamhet och ett hus att sköta så är det lite svårare. Det stora problemet är att jag är ensam väldigt mycket med båda barnen (nu tex är jag helt själv i tre veckor medan min man är iväg och jobbar, kommer få hjälp på helgerna av mina föräldrar men däremellan drar jag hela lasset själv).
Jag delammar redan nu men har än så länge gjort lite olika, ger dock alltid en flaska ersättning på kvällen, då sover hon mellan 4-6 timmar innan hon vill ha mat igen.
Nu till det jag velar om, jag vill egentligen inte amma alls men det är så svårt att ta beslutet att sluta när det egentligen funkar. Jag fattar inte varför det är så svårt, dels anser jag att det är mitt beslut, dels anser jag efter att ha läst lite om det att fördelarna med amning verkar vara lite överdrivna. Samtidigt är jag rädd för vad "folk" ska tycka och att jag bara är självisk. Min man tycker nog redan nu att jag ger "för mycket" ersättning och att jag "ska" amma, samtidigt tycker inte jag att det är hans sak att bestämma, speciellt inte när han inte ens är hemma och hjälper till.
Jag skulle behöva lite stöd och hjälp från er som gått från amning till ersättning, har det funkat bättre för er? Vilka fördelar ser ni? Vad skulle ni råda mig?
Om man går över till ersättning men väljer att bara amma lite, hur tycker ni att jag ska lägga upp det? Amma en gång på morgonen och en på kvällen innan hon får ersättning, fortsätta erbjuda bröstet före varje flaska ersättning?
Det här blev långt och lite rörigt, hoppas att nån har lite kloka råd att komma med!
