Stress orsak till tillväxthämning?

*puff*

Ingen som har erfarenhet från detta?

Jag är lite i samma läge som du, rätt orolig för att föregående graviditet ska upprepas. Kan inte svara på hur det gått i nästa graviditet, för jag är mitt uppe i den. Åh, vad man vill ha svar på hur det ska gå!

Förra graviditeten upptäcktes av en slump att vår son var -40% i vecka 26. Jag blev inlagd direkt och uppkollad och ordinerad vila, helst sängliggandes. Anledningen till att han var liten är inte helt klar men det var ett försämrat flöde i navelsträngen. Läkarna sade att jag inte kan ha orsakat att han vara liten genom stress eller att jag inte ätit ordentligt. Rökning var det enda som jag själv kunde ha gjort för att orsakat tillväxthämning sa dom och det var självklart inte aktuellt i mitt fall. Jag var mycket stressad under den graviditeten och jag tror själv att det påverkar barnet. Han kom till världen i vecka 32, då hade han knappat in något inne i magen och vägde 1400 gr.

Denna graviditet, är i vecka 22 nu, får jag ta Innohepsprutor (blodförtunnande) för att öka flödet i de tunna blodkärlen i bland annat livmodern. Jag får också gå på två extra tillväxt UL mot slutet. Det känns tryggt ändå att bli så uppkollad. Det blir väl du också med tanke på det ni var med om första gången? Jag förstår verkligen att du är orolig men nu tänker vi att det här ska gå bättre, nu är man lite mer på om något inte känns bra.

Tack så jättemycket för ditt svar! Kände mig så ensam om detta...

Jag är i v. 16 nu och har pratat både med psykolog om min nya bm om min väldigt dåliga upplevelse av min tidigare graviditet, eller snarare att de inte tog min oro på allvar.

Har en tid inbokad hos specialistMVC efter RUL i v. 19, som jag ringde och ordnade igår. Egentligen skulle jag inte få komma dit förräns några veckor senare.

Känns bra att de sa till dig att det inte var något du kunde ha gjort för att påverka tillväxten! Då släpper ju lite dåligt samvete iaf!

Skönt oxå att de kollar upp extra denna gång både för dig och mig! Men som många säger är ju varje graviditet en helt ny "historia" och har ingeting med den tidigare att göra...

Varför var du stressad? Var du sjukskriven då? Är du det nu?

Jag var sjukskriven 50% några veckor i sjunde månaden sist, jobbade heltid åttonde och var sedan hemma en månad innan bf.

Jag har fött två tillväxthämmade barn och jag upplevde inte att jag var stressad under graviditeterna.

Halloj igen! Jag ver stressad pga av mitt dåvarande jobb, arbetade heltid på en nyöppnad förskola med 20 ettåringar och alltför lite personal och jag var avdelningsansvarig....Det var mycket, oj oj... blir lite olustig när jag tänker tillbaka på den tiden. Jag fick foglossning och sökte havandeskapspenning men fick avslag. Nästa lösning var sjukskrivning och vid det läkarbesöket gjordes även ett till UL, då det upptäcktes att han var så liten. I och med det blev jag helt sjukskriven och även inlagd på sjukhuset. Jag tror att jag hade sämre fysiska förutsättningar och att det orsakat tillväxthämmningen, inte stressen i sig. Däremot kanske det kunnat bli bättre om jag vilat mer än jag gjorde då.

Nu jobbar jag 75%, med foglossning. Jag ska gå hem till innan jul är det tänkt, dvs en månad innan. Vi får se om jag kan jobba helt fram tills dess...

Lycka till med allt och stå på dig om något inte känns helt bra, det ska jag denna gång. Kram 

Hej,

intressant att läsa er som upplevt detsamma som jag. Även fast denna tras är gammal nu sa är ju ämnet aktuellt. Jag har nu en liten flicka pa snart 9 manader som föddes prematurt efter igangsättning pga minskad tillväxttakt (vecka 35+3) men ffa tillväxthämmad med bara 1,6 kg..hon var rätt lang 44 cm men väldigt tunn i kroppen och med ett förhallandevis litet huvudomfang (knappt 30 cm). Det var sa klart en chock för mig att hon var sa liten och tunn. Visste att hon skulle vara lite mindre men inte sa liten. Nu gick allt bra med henne hon är väldigt stark och aktiv liten tjej, men har upplevt mycket problem med refluxsjukdom som hon medicinerar mot fortfarande. Men det är en annan historia.

Nu är det sa att jag varken hade havandeskapsförgiftning, högt BT, eller andra kroniska sjukdomar (typ tidigare djup ventrombos sköldkörtelproblem osv)..det visade sig senare efter svar fran moderkaksanalysen att det var daligt blodgenomströmning i moderkakan och att detta troligen varit under större delen av graviditeten utan nan känd orsak. Jag misstänker dock att min stress i form av mycket angest, panikangest (i en del av graviditeten) och social angest pa jobbet gjort att jag haft mkt stresshormoner i kroppen och som därmed paverkat moderkakans tillväxt och blodflödet...Men det är inget som gar att konkret bevisa tyvärr..var sjukskriven ca 6-7 veckor av sista delen av graviditeten pga av detta samt den daliga tillväxten.

Vid ev. nästa graviditet kommer jag att fa täta kontroller samt fa ta blodförtunnande medicin (hoppas pa trombyl i pillerform och inte fragmin i sprutor..).Jag undrar hur mkt detta kan minska risken för daligt blodflöde i moderkakan vid nästa graviditet!? Nan som vet.. Kanske skulle man äta antidepressiva sa angesten minskas eller försvinner istället...Andra med liknande erfarenheter av följande graviditet(-er)?

Min dotter har oxå (fortfarande fast hon fyller snart fem) problem med reflux. Senast igår kväll kräktes hon i sängen för att hon hostade (händer kanske 1 gång/mån nu, betydligt oftare förr) Kan det ha med att hon föddes tillväxthämmande alltså? Har aldrig någon läkare sagt, men vi har å andra sidan inte alls fått hjälp utan de har bara kollat tillväxtkurvan och sagt att så länge hon inte sjunker i vikt är det ok.