• Mela82

    Saknar glöd och driftighet, känner mig ledsen & trött-Vad göra?

    Jag har varit deprimerad i perioder innan och det är jag inte nu men jag är trött och apatisk och jag känner inget driv eller kreativitet. Jag är arbetslös och behöver verkligen känna motivation och ha energi för att ta tag i allt som behövs göras. Istället så flyter dagarna på som i en dimma, jag sover mitt på dagen och ser en massa på tv och hänger framför datorn....och blir sur på mig själv och får dåligt samvete för att jag gör det. Jag somnar sent på natten och vaknar sent på förmiddagen och allt blir till en ond cirkel, har ingen energi i kroppen.

    Jag vet inte riktigt vad jag ska göra åt det. Någon som varit i samma sits som mig och som har några goda råd eller lite peppning att ge?

  • Svar på tråden Saknar glöd och driftighet, känner mig ledsen & trött-Vad göra?
  • Längtan efter dig

    Jag känner verkligen igen mig! Jag har ett tips: gå till vårdcentralen och testa sköldkörteln, det låter som om du kan ha hypothyreos (underfunktion i sköldkörteln). Det är vanligt att den är boven i dramat. Tyvärr är många läkare inte så införstådda/inte tar det på allvar, så man kan få hålla på och kämpa ett tag tyvärr (om det nu skulle visa sig att det är den som spökar). Olika läkare har också olika gränser för när medicin behöver sättas in. Detta är väldigt individuellt, vissa har en knappt märkbar förändring på blodproven men upplever att de blir väldigt mycket bättre med medicinering (Levaxin). Man ska inte ge sig förrän man hittar felet och mår bra, vilket är väldigt irriterande när man knappt har någon energi och känner sig nere.

    Många blir feldiagnosticerade med t.ex depression och utbrändhet. Sköldkörtel påverkar allt i kroppen och kan få dig att bli deprimerad, kunna sova hur länge som helst med mera. Finns en massa olika symptom, läs mer på  den här länken om du vill: thyroid.se/content.php&CatID=3

    Tror även att det finns en länk här på FL med andra som lider av det, där man kan få hjälp och tips.

    Sätt väckarklockan och bestäm att du t.ex ska ut och ta en promenad på morgonen. Det ger frisk luft och gör att du känner dig piggare. Solljuset är också bra :) Jag brukar sätta väckarklockan när jag känner att rutinerna drar iväg och inget blir gjort. Låter kanske lite löjligt men det funkar, håll hårt på det.

    Vad tycker du om att göra? Intressen? Försök att ägna dig åt dem, även om du känner dig okreativ och håglös- Jag tror att det är viktigt att hålla igång det.

    Har du någon samtalskontakt inom vården eller person du känner tillit till som du kan prata med? Det är jätteskönt att gå och prata av sig hos någon. Man får insikter när man pratar högt om saker som gör det lättare, det blir mer konkret. Ingen klarar av allt själv. Har du någon aning om varför du mår och känner som du gör?

    Stor kram till dig, jag vet exakt hur jobbigt det är. Har själv halkat ner i den här sitsen nu på sista tiden och det är väldigt frustrerande, men inget vi inte kan fixa


    You want to see a miracle? Be the miracle.
  • Mela82

    Tack snälla för all information! Jag har själv funderat på om jag har problem med sköldkörteln då flera i min släkt har haft struma. Jag gjorde ett test för det för några år sedan då jag var deprimerad men det visade inte på några fel.
    Om man har underfunktion i sköldkörteln, går man inte ner i vikt då? För jag har gjort precis tvärtom och gått upp i vikt, fast det kan ju i och för sig bero på allt stillasittande och tröstätande..

    Jag brukar kunna peppa mig själv ganska bra och tänker minst 100 ggr om dagen att "det är ju bara att ta tag i det här nu, det är ju inte så jäkla svårt"  men det är det verkligen för jag har liksom, som jag skrev, ingen glöd, energi och motivation att ta tag i allt, det känns så meningslöst. Att sakna det och kreativitet gör en till en väldigt initiativlös människa och så snurrar det på i en väldigt ond spiral. Jag vet att jag behöver rutiner men bara att ta sig upp ur sängen på en "normal" tid på morgonen är ett stort projekt, jag ligger som i koma.

    Jag pratar väldigt mycket med min sambo men jag känner att jag inte vill belasta honom med för mycket av mina problem då han har mycket att tänka på gällande sitt jobb. Han gör så gott han kan men jag känner att ingenting kommer att hända om inte jag tar tag i det själv......men som sagt; det är svårt när energin ligger på minuskontot och motivationen är som bortblåst.

    Tack för råden och för att du bryr dig :)

  • Mela82

    Går det att justera en eventuell underfunktion i sköldkörteln med hjälp av kosten förresten?

  • Längtan efter dig
    Mela82 skrev 2010-09-23 15:08:57 följande:
    Tack snälla för all information! Jag har själv funderat på om jag har problem med sköldkörteln då flera i min släkt har haft struma. Jag gjorde ett test för det för några år sedan då jag var deprimerad men det visade inte på några fel.
    Om man har underfunktion i sköldkörteln, går man inte ner i vikt då? För jag har gjort precis tvärtom och gått upp i vikt, fast det kan ju i och för sig bero på allt stillasittande och tröstätande..

    Jag brukar kunna peppa mig själv ganska bra och tänker minst 100 ggr om dagen att "det är ju bara att ta tag i det här nu, det är ju inte så jäkla svårt"  men det är det verkligen för jag har liksom, som jag skrev, ingen glöd, energi och motivation att ta tag i allt, det känns så meningslöst. Att sakna det och kreativitet gör en till en väldigt initiativlös människa och så snurrar det på i en väldigt ond spiral. Jag vet att jag behöver rutiner men bara att ta sig upp ur sängen på en "normal" tid på morgonen är ett stort projekt, jag ligger som i koma.

    Jag pratar väldigt mycket med min sambo men jag känner att jag inte vill belasta honom med för mycket av mina problem då han har mycket att tänka på gällande sitt jobb. Han gör så gott han kan men jag känner att ingenting kommer att hända om inte jag tar tag i det själv......men som sagt; det är svårt när energin ligger på minuskontot och motivationen är som bortblåst.

    Tack för råden och för att du bryr dig :)
    Känner som sagt igen mig så himla väl i det du skriver! Jag har också kommit i en period då det är sååå svårt att ta sig upp på morgonen. Det är verkligen kämpigt, frisk luft kan dock göra underverk och hjälpa bra på traven. När man har underfunktion, som det låter som att du har, går man lättare upp i vikt. Vid överfunktion går man ner.

    Du kanske kom till "fel" läkare. Ring VDC och be att få göra en undersökning och ge inte upp. Det är skrämmande många läkare som inte har så mycket kunskap om detta. I bästa fall kanske du kan få en remiss till en endokrinolog. Första testet jag gjorde (då jag fått diagnosen depression) visade att jag hade en pytteliten förändring och de sa att jag inte behövde någon medicinering. Det blev värre och värre, jag tappade all motivation och energi. Fick rådet av en nära vän att fortsätta och gå till andra läkare. Tror jag gick till 3 st som inte tog det på allvar, tills jag äntligen hittade en som kunde och förstod. Jag fick medicin och kände mig bättre än på länge, som ett nytt liv. Nu har jag halkat ner  lite igen eftersom jag slarvat med medicinen, inte alls bra av mig :-s

    Vilka saker har peppat dig förr, vad har du tyckt om att göra?
    You want to see a miracle? Be the miracle.
  • Längtan efter dig
    Mela82 skrev 2010-09-23 15:18:35 följande:
    Går det att justera en eventuell underfunktion i sköldkörteln med hjälp av kosten förresten?
    Jag vet inte, men det tvivlar jag på. Det enda som hjälper hela måendet är att äta regelbundet och att äta hälsosamt. Det kan vara svårt att få in de rutinerna när man mår så, men det är viktigt. Jag är inte alls bra på den saken själv, borde verkligen skärpa mig
    You want to see a miracle? Be the miracle.
  • Mela82
    Längtan efter dig skrev 2010-09-23 15:28:13 följande:
    Känner som sagt igen mig så himla väl i det du skriver! Jag har också kommit i en period då det är sååå svårt att ta sig upp på morgonen. Det är verkligen kämpigt, frisk luft kan dock göra underverk och hjälpa bra på traven. När man har underfunktion, som det låter som att du har, går man lättare upp i vikt. Vid överfunktion går man ner.

    Du kanske kom till "fel" läkare. Ring VDC och be att få göra en undersökning och ge inte upp. Det är skrämmande många läkare som inte har så mycket kunskap om detta. I bästa fall kanske du kan få en remiss till en endokrinolog. Första testet jag gjorde (då jag fått diagnosen depression) visade att jag hade en pytteliten förändring och de sa att jag inte behövde någon medicinering. Det blev värre och värre, jag tappade all motivation och energi. Fick rådet av en nära vän att fortsätta och gå till andra läkare. Tror jag gick till 3 st som inte tog det på allvar, tills jag äntligen hittade en som kunde och förstod. Jag fick medicin och kände mig bättre än på länge, som ett nytt liv. Nu har jag halkat ner  lite igen eftersom jag slarvat med medicinen, inte alls bra av mig :-s

    Vilka saker har peppat dig förr, vad har du tyckt om att göra?
    Jag är ju egentligen en person som faktiskt och innerligt tror på att det mesta är möjligt om man bara anstränger sig, det finns inga gränser egentligen och den tron har väl alltid peppat mig och tagit mig framåt.... men just nu så är jag min egna största fiende. Trots att jag är medveten om problemet så är det bara som om det är en stor gigantisk spärr håller mig tillbaka och jag tar mig inte framåt. Jag har alltid gillat att röra på mig, promenera och springa och göra yoga men kan tyvärr inte göra det på samma sätt längre p.g.a. problem med mitt bäcken och mina ben (gud, jag låter så jäkla negativ....) Skriva, rita och måla älskar jag också att göra men just nu har jag inga ideér för vad jag vill göra och det finns ingen glädje i att göra det heller,

    Jag ska ta kontakt med en vårdcentral så snart som möjligt och återigen kolla om jag har något problem med sköldkörteln.
  • Längtan efter dig
    Mela82 skrev 2010-09-23 15:40:30 följande:
    Jag är ju egentligen en person som faktiskt och innerligt tror på att det mesta är möjligt om man bara anstränger sig, det finns inga gränser egentligen och den tron har väl alltid peppat mig och tagit mig framåt.... men just nu så är jag min egna största fiende. Trots att jag är medveten om problemet så är det bara som om det är en stor gigantisk spärr håller mig tillbaka och jag tar mig inte framåt. Jag har alltid gillat att röra på mig, promenera och springa och göra yoga men kan tyvärr inte göra det på samma sätt längre p.g.a. problem med mitt bäcken och mina ben (gud, jag låter så jäkla negativ....) Skriva, rita och måla älskar jag också att göra men just nu har jag inga ideér för vad jag vill göra och det finns ingen glädje i att göra det heller,

    Jag ska ta kontakt med en vårdcentral så snart som möjligt och återigen kolla om jag har något problem med sköldkörteln.
    Oj, det verkar som att vi är väldigt lika. Jag har samma tro och det är också den som peppar mig, samt att jag är väldigt positiv och envis Men vissa perioder är glöden bara som bortblåst. Man blir så frustrerad och känner sig så "onyttig", inget vettigt blir gjort. Man får ta en dag i taget, kanske bara en minut när det är som jobbigast och det är helt okej. Vet precis hur det är att ha den där jäkla spärren där, men vi ska sparka bort den jäkeln

    Hör gärna av dit när du varit dit och berätta hur det gick om du vill.
    You want to see a miracle? Be the miracle.
  • Mela82
    Längtan efter dig skrev 2010-09-23 15:54:16 följande:
    Oj, det verkar som att vi är väldigt lika. Jag har samma tro och det är också den som peppar mig, samt att jag är väldigt positiv och envis Men vissa perioder är glöden bara som bortblåst. Man blir så frustrerad och känner sig så "onyttig", inget vettigt blir gjort. Man får ta en dag i taget, kanske bara en minut när det är som jobbigast och det är helt okej. Vet precis hur det är att ha den där jäkla spärren där, men vi ska sparka bort den jäkeln

    Hör gärna av dit när du varit dit och berätta hur det gick om du vill.
    Jo, jag hoppas kunna sparka bort den jäkeln en vacker dag :) Jag är så himla rädd bara att jag aldrig ska kunna förverkliga mina drömmar eftersom jag väldigt ofta har hamnat i sånna här svackor den senaste tiden och alltid hindras av mig själv och den där spärren. Men jo, jag ska nog kunna sparka bort den någon gång :)
  • Hallon4

    Jag har varit sjukskriven länge och jag känner verkligen igen mig.
    Ibland kanske det är så att man blir lite understimulerad av att inte ha några "krav". Tex det är ingen som ser om jag går ut och går eller inte och då är det bekvämare att vara kvar hemma.
    Det ger kanske en depression bara av att man inte har så många tider att passa.
    Jag har fått hjälp av en arbetsterapeut att skriva ett schema för min dag. Ungefär så här. Naturligtvis ser dagarna ibland helt annorlunda ut.

    7.00 Äter frukost med mina barn
    7.30 Dricker kaffe, läser tidningen ev morgontv, ta fram mat ur frysen till kvällen
    10.00 Stoppa in en tvätt eller vika tvätt
    10.15 ca Gå ut och gå. Om jag mår jättedåligt 10 min. Annars ca 30- 45 min.
    Vila Sätt alarm på 1 timme!
    12.30 Lunch
     ca 13.00 Spela piano, läsa, göra något kreativt, avslappning
    Hänga tvätten
    Vila tills barnen kommer hem
    Äta mellanmål med barnen
    !6.30 Börja med maten, om jag inte orkar vänta tills mannen kommer hem
    22.00 Lägga mig.

    Om du har svårt att röra dig kanske du bara kan gå tex. 200 m så att du får lite dagsljus på dig. Eller sitta ute en stund.
    Jag skriver veckolistor för handling tillsammans med mannen. Han handlar.
    Sedan kan man göra mysiga saker för sig själv tex. tända ljus, lyssna på skön musik. Det är viktigt att man förstår att det är livsviktigt att bry sig om sig själv.
    Man blir inte piggare av att sova bort hela dagen snarare tvärtom.
    Jag har fått hjälp med att komma igång. Har dessutom boendestöd 2 ggr/vecka för att bryta mitt destruktiva mönster med att sova bort mitt liv.
    Det är jobbigt att komma igång och man tror inte att man ska klara det.
    Men man mår faktiskt mycket bättre. Får bättre självförtroende.
    Jag gör faktiskt saker på dagarna. Ibland praktiska saker och ibland för mig själv.

    Kram och jag hejar på dig!

  • Mela82
    Hallon4 skrev 2010-10-27 12:18:55 följande:
    Jag har varit sjukskriven länge och jag känner verkligen igen mig.
    Ibland kanske det är så att man blir lite understimulerad av att inte ha några "krav". Tex det är ingen som ser om jag går ut och går eller inte och då är det bekvämare att vara kvar hemma.
    Det ger kanske en depression bara av att man inte har så många tider att passa.
    Jag har fått hjälp av en arbetsterapeut att skriva ett schema för min dag. Ungefär så här. Naturligtvis ser dagarna ibland helt annorlunda ut.

    7.00 Äter frukost med mina barn
    7.30 Dricker kaffe, läser tidningen ev morgontv, ta fram mat ur frysen till kvällen
    10.00 Stoppa in en tvätt eller vika tvätt
    10.15 ca Gå ut och gå. Om jag mår jättedåligt 10 min. Annars ca 30- 45 min.
    Vila Sätt alarm på 1 timme!
    12.30 Lunch
     ca 13.00 Spela piano, läsa, göra något kreativt, avslappning
    Hänga tvätten
    Vila tills barnen kommer hem
    Äta mellanmål med barnen
    !6.30 Börja med maten, om jag inte orkar vänta tills mannen kommer hem
    22.00 Lägga mig.

    Om du har svårt att röra dig kanske du bara kan gå tex. 200 m så att du får lite dagsljus på dig. Eller sitta ute en stund.
    Jag skriver veckolistor för handling tillsammans med mannen. Han handlar.
    Sedan kan man göra mysiga saker för sig själv tex. tända ljus, lyssna på skön musik. Det är viktigt att man förstår att det är livsviktigt att bry sig om sig själv.
    Man blir inte piggare av att sova bort hela dagen snarare tvärtom.
    Jag har fått hjälp med att komma igång. Har dessutom boendestöd 2 ggr/vecka för att bryta mitt destruktiva mönster med att sova bort mitt liv.
    Det är jobbigt att komma igång och man tror inte att man ska klara det.
    Men man mår faktiskt mycket bättre. Får bättre självförtroende.
    Jag gör faktiskt saker på dagarna. Ibland praktiska saker och ibland för mig själv.

    Kram och jag hejar på dig!
    Hej och ett stort tack för ditt svar och dina råd!
    Det värmer i hjärtat när man för höra att man inte är helt ensam om sina problem :)
    Jag har tänkt göra ett schema, har även gjort det tidigare men har lite svårt med självdisciplinen och att följa det, men jag ska ge det ordentligt försök till.
    Det jag lider mest av är att jag saknar kreativiteten och "glöden", jag blir nästan apatisk. Jag får så lite gjort och ju mindre jag producerar desto mer ökar det dåliga samvetet och det blir en sån ond cirkel. Jag vill ju göra saker och jag vill vara kreativ för nu har jag ju faktiskt chansen och tiden till att vara det och ändå så händer inget och det gör mig så frustrerad. Ens egenvärde sjunker så mycket när man bara går och drar fötterna bakom sig och ingenting blir gjort, och egentligen borde det vara så enkelt att bara göra nåt men orken och lusten finns fasen inte där ändå. Kanske måste man tvinga sig själv till att göra saker även fast att det just då inte känns vidare kul?
  • Hallon4

    Jag vet inte hur länge du har varit hemma men det kan vara viktigt att bara vara också!
    Enda målet på dagen kan vara att äta mat och bara tända ett ljus!
    När man gjort det så räcker det. Då kan man vara nöjd!
    En dag kan det räcka att lyssna på musik eller bara dammsuga hallen (inte mer!)
    Inte för höga krav för då misslyckas man.
    Försöka ställa väckarklocka så att man inte sover 3-4 timmar/dag.

    Ja, jag tror att man måste tvinga sig lite. Men på rätt nivå.
    Annars känner man sig dålig och misslyckad.
    Går du och samtalar med någon? Det är viktigt att få prata med någon om hur det känns.
    Jag har varit sjuk i 4 år och har försökt allt det som du talar om och även det jag skrivit om tidigare och misslyckats hela tiden..
    Men börja bara lite, lite.
    Man är inte misslyckad för att man mår dåligt, men man behöver hjälp för att ta sig igenom krisen.
    Jag känner så mycket för dig och skulle vilja hjälpa dig att ta små steg framåt.
    Det är svårt på ett forum som det här, men det finns en utväg ut dimman och förlamningen.
    Kram på dig!

  • pojkens

    har man underfunktion så går man upp i vikt, tappar hår, fryser och är trött. 

Svar på tråden Saknar glöd och driftighet, känner mig ledsen & trött-Vad göra?