Jag för mig är det självklart att man inte blonderar håret på sitt barn i den åldern men det måste vara något gammalt jag har i mig sen jag var liten. Har på senaste tiden sett flera småtjejer den åldern 8-10 år som är det. Hur tänker ni om detta, äe det jag som äe gammalmodig elelr har jag missat att det är ok att färga och bleka håret på småtjejer. Var går i så fall gränsen för hur små de kan vara? Mest nyfiken...
Nice stavning... suck :)
Eller det blev lite fel kanske, inte vilka ni är utan mer varför ni tycker det är ok.
För mig går väl gränsen vid runt tio, men det är säkert olika. Min son har alltid gillat glitterspray i håret, coola frisyrer osv, han är lite "hårtokig" 
. I somras ville ha en cool blond friss så jag blekte lite slingor, blev jättesnyggt. Men jag kan förstå vad du menar, jag är lite ambivalent kring hela.
Nu skrev du iofs tjejer, men det kanske kan inkludera killar med? :)
Haha, måste bara kommentera: Det är många som tror att min son 6 år har slingor, men han har bara tre blonda testar uppe på huvudet mitt i det mörkblonda och vet ni- han föddes med dem!
Det är kanske samma personer som tar hål i öronen på spädbarn? Klart man ska få vara fin.
Min son är 7½ och har svart färgad tuppkam nu..
han har tjatat om det jätte länge nu, och nu gav jag med mej.
men det var enbart för att hans morbror(min bror) hade svart tuppkam och han dog för tre veckor sen så vi ska på begravning i morgon och då ville han ha som mormror hade håret, annars hade han allt fått vänta många år till.
.
äsch, hår växer och klipps ner flera ggr om året. Jag hade väl inte sett någon anledning till att färga håret på en fem åring, men ett barn på 8-10+ går väl an. Kan ju aif använda färgschampo som går ur efter ett par tvättar alt. sprayfärg (vilket jag kan tänka mig från tidigare ålder). Det är ju alltid roligt med lite förändring.. MEN jag skulle inte tagit fram förslaget själv, det skulle få komma som en önskan från barnet. Jag fick göra blonda slingor i håret första gången under sommarlovet, när jag var 10år. Anledningen var att min mor och syster piffa till sig och jag ville göra det samma när vi var hos frisören. Jag älskade det, och mitt hår är än idag tjockt som en hästman och växer som ogräs.. så det har väl inte tagit någon större skada av allt färgande.
Känner mig helt omodern :)
Jag började färga mitt hår själv när jag var elva-tolv typ. Inget som morsan sa nått om. Hår växer ju ut. Men jag håller med om att 8-10 är lite i yngsta laget. Då skulle jag nog insistera på urtvättbara alternativ som förälder.
Min mormor var frisör, och jag började få färga håret/permanenta (ja, det var inne i början på 80talet) i slutet på lågstadiet. Och jag blev helt normal ändå!
...och nej, jag hade inga utväxter 
Började färga håret när jag var typ 9 år. Är en helt normal människa, hår växer ju ut, det är inte lika oåterkalleligt som en typ piercing eller hål i öronen.
Jag tänkte precis på det som Linda1976 skrev - att på 80-talet hade typ varenda tjej i min lågstadieklass permanentat sig. (Så även jag.)
Det är väl kanske så enkelt som att barn gärna vill se ut som sina vuxna förebilder, eller kanske snarare halvvuxna. (Iaf i mitt fall så ville jag se ut som syrran och hennes coola kompisar, med pentat hår och flufflugg...)
Nu för tiden är det inte särskilt vanligt med permanentat hår, men desto vanligare att man bytar färg. Allts vill kidsen göra det. En fundering bara.
Jag färgade nog mitt hår första gången när jag var 11. Inge konstigt med de för jag ville ju det själv:)