Jag var i somras i min släktings pappas grishus, de har ett av Finlands största uppfödningar. Jag antar att Finlands och Sveriges djurhållning är rätt lika. Sammanlagt 5000 grisar har detta koperativ, men alla är inte i samma byggnad. Jag är faktiskt förvånad över hur lugnt och städat det var. Inte alls smutsiga magra grisar i små, små kättar utan rena, välgödda grisar som låg och vilade eller kom fram och var nyfikna. Visst, stordrift innebär ju ett annat förhållningssätt till djuren, men det innebär inte att man tycker om att se djur lida för det! Bonden jag känner var uppenbarligen stolt över sina djur och kliade gärna de diande suggorna bakom öronen osv.
Jag tror att bakom de flesta "djuplågeribönder" döljer sig personliga tragedier. Sen är det väl klart att det finns knäppgökar överallt, men det är ju inte unikt just för djurhållningen.