Pappan orkar inte!

Att det kan vara pest att vara hemma med ett barn ibland. Jag har flera gånger gjort som din make, dvs kastat över barnen till min make när han kommit hem och sedan flytt hemmet ett tag. Man fungerar olika helt enkelt ochman måste kanske få avlastning på olika sätt.

Har det lite likadant här, jag försöker förklara hur det är, men ibland kan min pojkvän vara väldigt orealistisk.

"Jag vet inte hur man gör. Du är ju så bra med henne!" Jovisst, men jag vet väl inte mer än honom! Det handlar ju om att prova sig fram, först provar man det som verkar mest troligt, och funkar inte det så får man prova nåt annat. Jag hoppas iallafall också på lite tips!

Svårt att säga. Jag har ibland reagerat som din man efter en jobbig dag trots att jag anser mig vara ganska stabil i psyket
Har känts befriande när min man då sagt nå´t i stil med "gå ut och ta en promenad ett tag. Jag tar hand om det här!" Bara den korta stunden av distans gör att man orkar lite mer sen.
Förstår att det är jobbigt om det händer varje dag dock. Särskilt som att det verkar att du inte heller haft det helt lätt under föräldraledigheten.

Vi körde "sova-hela-natten kuren" mot slutet av min föräldraledighet med fasta sov och mattider. Funkade klockrent. Från att sonen varken sovit eller ätit så fungerade allting, vilket gjorde att även vår relation blev bättre. Kanske något för er?

Hej och tack för svaren!
Nu har min sons pappa pratat med en terapeut på BVC och har fått lite mer förståelse för sitt beteende. Då är det ju lättare för honom att hantera de jobbiga stunderna. Nu är allt "frid och fröjd" (ta i trä), gossen sover som på beställning, men viss attityd vid middagen kvarstår... man kan ju inte få allt ;P
Dessutom har gossen valt att sluta amma, vilket ju känns helt ok med mig, han har fått två tänder nu och kan bita till rejält! Hade egentligen tänkt vänta med avvänjningen till lite senare men nu var det han som bestämde. Jätteskönt! Nu är det gröt kl 18.00, därefter tandborstning, blöjbyte, pyjamas och gonattsaga. Lite kravlande i stora sängen innan han läggs i sin säng och somnar lagom till kl 19.00 ca. Sover till 06.30 el 07.30! LYX! Så just nu ska jag inte klaga! Hoppas att alla andra kunde få ha det så här bra :)

Skönt att det fungerar nu!

Mitt tips är iaf att ha fasta rutiner. Det är ganska skönt, både för barn och förälder att veta vad som skall hända. Man vet när barnet skall sova och kan planera in olika aktiviteter för sig själv under den tiden. Det är inte hela världen om man inte hinner plocka undan frukosten eller det är kaos bland leksakerna. Det tar man när liten sover. Både mat och sömn fungerar bäst när man har fasta tider.
Att planera in lekar och aktiviteter är oxå praktiskt när man inte känner att man har naturlig fallenhet för föräldrerskapet.
Gör ett schema tillsammans och hjälp till med att hitta på vilka aktiviteter man skall ha, t ex gå till lekplatsen, läsa saga, rita etc. Är man som förälder inte bra på att leka så är det skönt att planera och tänka igenom olika aktiviteter i förväg.

Sen så måste jag känna lite sympati för din man då iaf jag tycker att det har varit mycket svårare i slutet av föräldrarledigheten. De första 6 månaderna var ingenting i jämförelse mot en baby som börjar krypa och gå och som vill att det skall hända saker hela tiden. Det kan inte vara lätt att ta över föräldrarledighet när man inte är van vid aktivitetsnivån som en 10-månaders baby har.

Fortsatt lycka till!