Vad är en beteendevetare?
Beteendevetare är ett beskrivande begrepp på ett flertal yrkesområden som är kopplade till beteendevetenskap. Psykologer, socionomer, personalvetare mfl räknas in under detta samlingsbegrepp men också de som plockat ihop sin egen utbildning. Huvudämnet i en allmän examen (filosofie kandidat/magister) ska vara inom ramen för det yrkesområde man avser att jobba inom - t ex stödjande, rådgivande området. Kombinationen av fristående kurser för allmän examen kan se mycket olika ut för olika människor då kursinnehållet ligger till grund för det intresseområde man har - det gemensamma är dock att huvudämnet/ämnena ska vara inom ett eller flera beteendevetenskapliga ämnen.
SACO har sammanställt information om vad en beteendevetare är/kan göra.
Är du intresserad av mänskligt beteende, grupper och organisationer, så är beteendevetaryrket något för dig. Beteendevetenskaplig utbildning kan användas på många områden och för olika arbetsuppgifter beroende på utbildningens inriktning, kompletterande ämnen och intresseområde. En del beteendevetare skaffar sig redan i utbildningen en specialitet som de sedan kommer att arbeta med. Andra utvecklar specialkunskaper först i yrket. Beteendevetare är en expanderande yrkeskategori inom arbetslivet. Man kan t ex arbeta inom områden som ligger nära socionom-, psykolog-, personal- och samhällsvetaryrken. Yrkesbenämningen är emellertid inte lika känd av arbetsgivaren som de nyss nämnda utbildningarna.
En beteendevetenskaplig utbildning kan du få antingen via fristående kurser eller genom utbildningsprogram med olika inriktningar. Den färskaste informationen om olika program får du på respektive högskola. Vanligtvis fördjupar man sig inom ett ämne. Kärnämnen inom beteendevetenskapen är pedagogik, psykologi och sociologi. Förutom kärnämnena, inom vilka man kan välja olika specialgrenar, kan man läsa arbetsvetenskap, organisation, arbetsliv, IT, multimedia och samhä'llsvetenskapliga ämnen som specialinriktning på sin beteendevetarutbildning. Det finns också möjlighet att få behörighet till forskarutbildning inom fördjupningsämnet.
För en kandidatexamen krävs totalt 120 poäng varav 60 poäng inom fördjupningsämnet. För en magisterexamen krävs totalt 160 poäng varav 80 poäng inom fördjupningsämnet.
Exempel på arbetsuppgifter är olika beteendevetenskapliga undersökningar och utredningar, utbildning och kompetensutveckling, projektarbete tillsammans med andra yrkeskategorier, medborgarinflytande och invandrarprojekt.
En trend är att stora organisationer gärna har med en beteendevetare i tvärvetenskapliga forskningsprojekt tillsammans med tekniker, ekonomer eller liknande yrkeskategorier.
Eftersom beteendevetarna inte är någon enhetlig grupp och deras arbetsmarknad är bred är det svårt att generellt beskriva deras framtidsutsikter. Beteendevetarna konkurrerar med andra yrkeskategorier med beteendevetenskaplig kompetens, t ex socionomer, psykologer och personalvetare och med samhällsvetare på andra områden. Viktigt är att man som beteendevetare har en tydlig profil i sitt ämnesval. IT, ekonomi och juridik samt teknik kan vara lämpliga ämnen att komplettera med. Språkkunskaper kan göra att möjligheten att arbeta inom EU eller i ett internationellt företag ökar.
Lönen varierar beroende på utbildning, erfarenhet och arbetsuppgifter. Ingångslönen för nyutexaminerade beteendevetare varierar mellan 17 500 och 19 500 kr/mån beroende på arbetsmarknadssektor.
Idag finns det ca 5 000 beteendevetare (utöver personalvetare) på arbetsmarknaden.
Vill du veta mer? Kontakta...
Akademikerförbundet SSR
