Friviliig inläggning på psyk, hur funkar det?

Man får ta sig till en psykakut och prata med en av läkarna där. Det finns inga garantier för att de lägger in dig och det är omöjligt för någon i det här forumet att bedöma om du kommer att bedömas som ett inläggningsfall eller inte.
Akutbesök brukar kosta pengar, det brukar även kosta en summa per dag att vara inlagd. Eftersom du hör till vuxenpsyk nu skulle jag tro att det kommer kosta pengar - men inte särskilt stora summor.

Precis!

Ring psykakuten och säg att du måste komma in nu eller åk bara dit. Om man blir inlagd så betalar man dygnsavgift för uppehälle. Kring 80:-/dygn

Om ingne lyssnar på dig så kan du testa att sparka på en stol eller liknande inne på psykakuten så blir du tvångsinlagd, men kan dagen efter bli frivilligt inlagd ( krävs två olika doktorers underskrift för att få igenom
en tvångsintagning) och om du bara är sammarbetsvillig så blir du inte inlagd med tvång.

Låter sjukt ja vet, men min kille satt och vänta i 6 tim innan han fick ett utbrott (hade varnat sjuksköterskerna 3
gånger och bett om lungnande, men ingen lyssnade).

Bara för att han gjorde så så tog dem oss på mer allvar och hans utredning startades.... SJUKT!!!!!!!!!!!!!!!!!

Se till att du har någon nära vän eller liknande som kan stötta dig och kämpa med dig.

Lycka till och jag hoppas att du kommer må bättre snart!!!!!

Kram

Får jag fråga vilket län du bor i, TS? Jag ville lägga in mig frivilligt på psyk i Västmanlands län för inte så länge sen men det fanns inga platser då och de tog endast in "riktigt sjuka" som dom sa. Det slutade med att jag försökte ta mitt liv, DÅ fick jag läggas in.

Ja det är sjukt!! Man måste typ hänga i ett rep från taket för att man ska få hjälp.

HATAR DET DET ÄR SÅ SJUKT!!!!!!!!!!!!!

Så TS om du mår riktigt dåligt få ett utbrott och slå på något så är du iallafall inne...

Inte alls säkert. Kan mycket väl vara så att de genomskådar såna utspel.
Mycket bättre att vara saklig om exakt hur man mår.
Inte heller kul att vara känd som labil om man inte är det.

Tror att många förväntar sig att psykpersonal ska trolla fram platser med knäna, att de ska trolla bort väntetider och tydligen också ge lugnande utan läkarordination.

TS, hoppas du får den hjälpen du behöver. Mitt tips är att rakt upp och ner berätta exakt hur dåligt du mår.

När man har varit självmordsbelägen och vill dö bör man inte bli inlagd då?
Det blev inte min kille.

Andra gången hade det gått så långt att han fick ett utbrott där han blev fysisk mot mig.
Han ville dö osv. Psyk sa att han skulle bli prioriterad och inlagd med en gång bara vi kom in, men det blev han inte utan fick sitta i 6 tim och satt och skaka med mp3 i öronen och luvan över hela ansiktet för att han har så svår social fobi att han inte kan lämna lägenheten pluss två andra sjukdomar. Tillslut orkade han inte och ville hem men det var ju låst... Då fick han sitt utbrott.
Jag hade varnat sköterskorna tre gånger om att han inte klarar mer, han är nu ett akutfall. Men ingen lyssnade. Jag bad om lugnande och efter två timmar hade dem fixat fram en tablett, det var liksom försent.

Jag är inte dum i huvet, ja fattar att dem inte har tillräckligt med personal.

Men jag vill inte att en sjuk person skall tro att om man blir inlagd så löser sig allt lalalala liksom.
Falskt hopp är inte bra det är bättre att veta hur det ligger till för då är man förberedd.

Helst ska man ha en frisk person med sig som kan stötta, det behövs.

TS, om du känner att du mår så dåligt att du inte orkar mer tycker jag absolut att du ska åka in till psykakuten och försöka få hjälp!

Sen måste jag lägga till att jag aldrig haft några problem med att bli inlagd när jag har känt att det är nödvändigt. Har varit inlagd fem gånger. Tycker det låter lika hemskt varje gång man hör om någon som mått jättedåligt men inte fått hjälp, antar att jag har haft tur.

Tyvärr är min erfarenhet också att inlagd på psyk blir man inte förrän man har orsakat sig själv eller någon annan rejäl skada.

Har varit där med en kille som bara ylat och hyperventilerat och svimmat i en veckas tid så fort ingen höll honom i handen dygnet runt och han blev inte inlagd.

Nu har jag inget som helst minne av att jag skrev att han inte skulle bli inlagd?
Jag skrev att man inte ska fejka agg.utbrott, för det är lätt att genomskåda och då är det större risk att inte bli tagen på allvar.

Jag förstår mycket väl att det är frustrerande att få vänta länge med någon som mår så dåligt som du beskriver att din pojkvän gjorde.  Men ALLA mår dåligt på en akutpsykmott.  Det kan ju vara så att de hade alla intentioner att faktiskt prioritera honom, men att det kom något emellan. Någon som mådde ÄNNU sämre, som man kanske fick lägga i bälte eller vad som helst.
Och att säga att sköterskorna inte lyssnar... Jag förstår att det är så det känns. Men fortfarande- de får inte lämna ut läkemedel utan läkarordination.
Jag vill inte alls förringa din upplevelse, men kanske kasta ett annat ljus på varför det ev. blev som det blev.

Självklart är det alltid att ha med någon som stöttar. Man kan känna sig ganska liten och ensam där i väntrummet.