Hej.
jag har en bekant vars barn viskar samma mening eller ord som han sagt innan.
är det någon som vet vad de rör sig om? vi försöker lista ut varför han gör så och om vi ska säga åt honom att sluta eller låta de vara?
kan de vara något psykiskt problem eller en diagnos?
Varför ska han sluta för det första och har ni frågat honom för det andra?
den nya serien "the middle" på femman har en pojke som gör precis likadant. Vilket sammanträffande! Men jag vet inte varför... en låtsaskompis kanske?
Det brukade jag göra när jag var liten! Jag gjorde det för att jag hade lite kontrollgrejer för mig, något som helt växte bort i vuxen ålder.
Jag hade en kille i min klass i låg- och mellanstadiet som gjorde så. Vi tyckte att det var irriterande så vi brukade säga till honom att sluta :P Vet inte vad det beror på, kanske lite av en tvångstanke. Eller så ville han bara upprepa det han sagt för sig själv, ungefär som man kan göra när man skriver ibland, att man först skriver det och sedan läser igenom det.
Han slutade i alla fall med det så småningom.
Min sambo har berättat för mig att han gjorde så när han var liten. Han har inga diagnoser och är en mycket stabil person.
Glömde säga att han sagt att han inte vet varför han gjorde det.
Min man gör så ibland och han har inga diagnoser. Det är tyvärr en fix ide som dom gör utan att tänka på det.
ah okej.. jo de kan vara en fix ide.. han säger själv att han inte vet varför han gör det...men han var sen i talet och fått gått hos talpedagog så det kanske har att göra med att han försöker lära sig orden eller något..
tänkte bara kolla då jag inte träffat någon som gör så. och då jobbar jag på förskola.. men tack för era svar! :D
Min dotter, som är 3 år gör ofta så med, men ännu oftare, så upprepar hon det någon säger till henne, viskande. Helt vanliga saker, som tex Vill du ha ost eller skinka på mackan? Då svarar hon först, Ost, högt, och så viskar hon Vill du ha ost eller skinka på mackan?
Var lite orolig, så jag hörde med bvc, och dom sa att det är helt vanligt i 3årsålder, dom tar alla chanser att lära sig och öva nya ord, genom upprepning.
MIna kusiner gjorde så. De sa att dom ville upprepa meningen för att höra om det blev rätt och om deras svar var rätt på frågan.
En slags egen bekräftelse på vad som just sas.
Så gjorde jag nog med ett litet tag som liten...men det har försvunnit, man slutade när folk kommenterade det...
Min mamma däremot, samtidigt som man pratar så bokstaverar hon eller ja, hon liksom pratar med munnen ljudlöst alltså rör sin mun presic så som jag säger när jag pratar med henne...det kan vara skitstörande men sån är hon...
Så gjorde min dotter med innan men har nu slutat med det. Hon var sen med talet och har varit en del hos en logoped. Det kändes som om att hon övade lite för sig själv för hon gjorde det inte öppet så att andra hörde och låg ibland och viskade för sig själv.