varför försvinner alla när man skaffat barn för ?

Du kan bara lungt konstatera att det inte var några riktiga vänner du hade och börja skaffa nya. Jag har fått barn och min vänskapskrets och det vi gör har inte nämvärt förändrats. Några vänner har väl fallit bort men de nära har mest anpassat sig efter oss och istället för att ses på stan är vi ofta hemma hos någon då det är lättare med barn.

Som någon skrev, då var det inte dina riktiga vänner! Jag har lika många vänner nu som innan jag fick barn. Blir bjuden på tjejkvällar, och vi har ibland middagar ihop även om barnen är med. Då är det fullt ös också!

Därför att man inser att man inte har något gemensamt längre. De som har barn lever ju ett helt annorlunda liv än de som inte har barn. Barnfria har inget ansvar och kan göra vad de vill när de vill.

Ingen av mina vänner har dragit sig undan sen jag blev gravid eller efter att sonen föddes. Jag har (åtminstone) varit med på förfesten innan mina kompisar sen begett sig mot krogen, har även följt med ut på krogen som gravid. Nykter förstås.

Efter sonen föddes och bara var någon månad gammal så var jag med några kompisar ut på krogen (fortfarande nykter och långt ifrån ens en gång i månaden) och fick blandade blickar och frågor.
Blickarna sa: Var gör hon här? Ska inte hon vara hemma och gulla med sin unge?
Frågorna var bl.a: Saknar du inte din son? Jaha, du är också ute. osv.

Det var väl egentligen inget illa menat av vissa vänner och bekantas frågor (dessa kommentarer kom inte av dom kompisar jag gick ut med, utan däremot av dom vi träffa på krogen) men dom såg lite besvärade och undrande ut hur man kan lämna sin några månader gamla baby hemma. Precis som om barnet lämnats ensam. Min son har en pappa också, inte enbart en mamma.

Jag hade inga jämnåriga som fick barn samtidigt som mig, jag var den första av oss. Dom närmsta kompisarna har hela tiden varit nyfikna hur graviditeten går och efter sonen föddes hur han mår, hur lång han är osv. Har umgåtts med mina kompisar både med och utan min son. Nu väntar även en kompis barn, och det känns jätte kul.

Du är absolut inte ensam men jag delar inte samma erfarenhet som du. Synd att kompisar inte kan acceptera att liven så småningom förändras men att man ändå kan fortsätta umgås.

Jag har inte kvar några alls av mina vänner jag hade när jag blev gravid.. Jag tänker så här : Dem är inte värda mig, deras förlust!! Vänskapen var tydligen inte värd så mkt :(

Tror visst att detta varit "riktiga vänner" varför skulle de annars hänga ihop i 12 år? Känns förnedrande mot ts att skriva att det minsann inte är riktiga vänner osv. Mitt råd till dig är att även om du tycker att du bjudit till mkt redan så skicka iväg ett sms, skriv tex att du saknar deras umgänge o att du gärna ses utan barn? Även om du som sagt resan känner att du bjudit till då försök lite mer, om du anser att det faktiskt varit dina vänner i 12 år skulle jag tycka det är värt att kämpa lite för. Skicka iväg man o barn i bjud hem dina vänner??

Väldigt märkligt beteende från dina vänner. Det känns ganska omoget att inte bjuda med dig på tjejmiddagar och biobesök när du var gravid. Har du pratat ut med dem om det, förstår att det inte är så lätt att bara släppa vänskapen när du kännt dem så pass länge. Jag hoppas att ni hittar tillbaka till varandra och om det inte sker så får du leta efter lite mer mogna vänner - lättare sagt än gjort kanske men ingenting är omöjligt! Lycka till :)

När jag träffade min make så höll jag honom hemlig i flera månader innan jag sade något åt mina vänner. Men när de fick reda på det så började vi glida isär, när de fick veta att vi skulle ha barn, så gled vi isär ännu mer och nu har jag endast sporadisk kontakt om ens det med mina sk vänner.

Nu har de skaffat  make och barn men inte har vi mer kontakt för det.

Tror det är så här att man hamnar i olika faser i livet, när man skaffar barn och vännerna är barnlösa osv.

Man kommer nog inte riktigt tillbaka som förut. någonsin om man inte är mycket mycket bra vänner.

Har en kompis kvar sedan förut, vi har varit i olika faser i princip jämt, hon tre år yngre, vi är rikitga vänner.
De andra är bara ytligt bekanta idag.

Lite rörigt, hoppas ni förstår ändå.