Är du en SUPER mamma?!? Eller inte :-)

Orkar i lagom mängd!

Vår son har legat MYCKET själv och lekt.... (Och har blivit duktig på att krypa och resa sig)...

Men jag har försökt att vara tillgänglig, ta upp honom om han gråter och stödja och leka med honom ofta. Ibland har jag inte orkat riktigt hela vägen, förstås.

Isac leker väldigt bra själv, och sålänge han inte klagar får han också leka själv medans jag gör annat

Vissa dagar är han dock extremt gnällig och ska underhållas hela tiden.. Då får man försöka invovlera honom i hushållsarbetet. Att han t.ex. får stå på en stol och titta på och "hjälpa till" när jag diskar/lagar mat. Eller så får han sitta vid bordet med Play-Doh-lera och jag sitter brevid med den bärbara datorn

På kvällen brukar vi dock sitta tillsammans och mysa i soffan med böcker, eller leka tillsammans med honom. Ha en mys-stund hela familjen tillsammans

Lillebror får ha sin mamma på golvet, ibland. Storebror får ha sin mamma vid köksbordet och ritblocket ibland, mamma sitter vid datorn och dricker kaffe, ibland....

Skönt att höra att man trots allt inte är ensam

Min chef, mor till 3, sa att hon aldrig leker med sina barn, utan att hon finns där så att de kan leka själva bredvid henne. Det vill säga ungefär att man kan måla in sig i ett hörn om man leker "för mycket" med sina barn. De ska veta att man finns där, tröstar, ger gehör och bekräftar, men att man kanske inte alltid är deras lekkamrat.

Som nu, mamma surfar och bebis tränar gående med papiljott i munnen. Nöjd.

Hmm.. intressanta svar.. då är jag nog lite av en super mamma, hehe. För jag ägnar mig nästan 100 % åt sonen under hans vakna tid. Någon enstaka gång sitter han i babysittern med en skallra i handen och leker medan jag moppar golven eller något men han är nära mig hela tiden och om jag inte leker med honom utan pysslar med annat så småpratar jag åtminstone med honom. Ibland leker han en stund ensam i babygymet, men jag eller hans pappa sitter brevid antingen på golvet eller i soffan. Min egen tid för TV och annat får jag när hans pappa kommer hem...

Jag är ingen supermamma jag heller. Vissa dagar har jag hur mycket ork och lekglädje och leker med honom på golvet medans andra dagar blir det inte lika mycket men han verkar lika glad för det för jag finns ju alltid nära iallafall!

Vill tillägga att min son bara är 3 mån och jag upplever det som att han är lite för ung för att vara solo längre stunder. Känns som om han behöver min uppmärksamhet och närhet. Men med tiden kommer jag nog låta honom leka mer och mer ensam.

Jag leker nästan aldrig med Oskar, men han har inte heller varit själv mkt på golvet. De första 7,5 månaderna av hans liv var han aldrig ensam på golvet utan jag bar honom, i famnen eller i sjalen, medan jag gjorde lite av varje, städade, pillade med datorn, fixade mat eller vad jag nu ville göra. Sedan han lärde sig krypa är han mera på golvet. Men han är aldrig ensam, han är med och hjäper (stjälper??) till med allt jag gör; bäddar, dammsuger, plockar, dammar, lagar mat osv. Oftast kryper han själv men ibland vill han bli buren och då får han sitta på ryggen eller höften (i sjal eller sele).