Hur är det egentligen med åldersgränsen för att få adoptera?
Min sambo är 42 och jag är 34. Skulle vi få adoptera? (Jag har redan stått i kö som ensamstående i snart 4 år)
Vi har inte varit sambo länge dock. Vilka länder har mildare krav på förhållandetiden?
Hur är det egentligen med åldersgränsen för att få adoptera?
Min sambo är 42 och jag är 34. Skulle vi få adoptera? (Jag har redan stått i kö som ensamstående i snart 4 år)
Vi har inte varit sambo länge dock. Vilka länder har mildare krav på förhållandetiden?
Ni måste ju lämna in ansökan om utredning innan han hinner fylla 43. Sen är ju frågan hur länge ni varit tillsammans och om man anser att ni ha ett tillräckligt stabilt förhållande. Jag vet inte hur utredaren ser på det hela. Så länge ni får ett medgivande finns det flera länder som inte ställer krav på äktenskapslängden.
Åldersgränsen (som inte är någon lag, utan bara föreslås i en utrednig) är ej fyllt 43 år. Jag tror inte att ni hinner då ni måste gifta er och göra medgivandeutredning.
Mitt tips är att du adopterar som ensamstående, du borde ha bra chanser då du har lång kötid. När du sedan kommer hem kan din sambo adoptera barnet genom en så kallad närstående adoption. Ni måste då gifta er innan ansökan om närstående adoption som lagen ser ut idag. Men den nya utredningen föreslår att även sambos ska kunna adoptera. Så det kanske funkar utan bröllop när ni väl är hemma, om förslaget går igenom. Ni måste dock flytta isär under utredningstiden. Då det kan vara problematisk att få medgivande om man bor ihop med någon som man inte tänker adoptera tillsammans med.
Glömde skriva att gällande närstående adoptioner finns ingen åldersgräns.
Är verkligen min kötid som ensamstående bra? Trodde det var nästan omöjligt att adoptera som ensamstående... Hur lång kötid behövs?
Min man har just fyllt 42 så vi har ett år på oss alltså.
Är det datum för ansökan om utredning som gäller? Eller datum för beslutet i nämnden?
Ni kanske hinner, men gift er snabbt som tusan. Tror inte att ni kan ansöka om utredning innan ni är gifta. Det jag skrev i inlägg 3 och 4 var bara ett tips på en annan väg. Hur er korta tid tillsammans bedöms kan vara en osäkerhet. Jag vet inte exakt kötid för ensamstående, men 4 år är ganska lång tid ändå. Ring organisationen och fråga.
Åldersgränsen (som inte är någon lag, utan bara föreslås i en utrednig) är ej fyllt 43 år. Jag tror inte att ni hinner då ni måste gifta er och göra medgivandeutredning.
- Vadå inte hinner? ansökan om medgivandeutredning kan de väl lämna in i morgon? För det måste man inte vara gift och medgivandeutredningen kan man be att få vänta lite med... de skall ju gå på föräldrautbildning först också!
Åldersgränsen för ansökan om medgivande finns redan som Socialstyrelsens riktlinje men det är rätt att det kan komma ett lagförslag om den ...
Mitt tips är att du adopterar som ensamstående, du borde ha bra chanser då du har lång kötid.
- det är inget bra råd. Man kan inte få mdgivande som ensamstående om man är sambo!
När du sedan kommer hem kan din sambo adoptera barnet genom en så kallad närstående adoption. Ni måste då gifta er innan ansökan om närstående adoption som lagen ser ut idag. Men den nya utredningen föreslår att även sambos ska kunna adoptera. Så det kanske funkar utan bröllop när ni väl är hemma, om förslaget går igenom. Ni måste dock flytta isär under utredningstiden. Då det kan vara problematisk att få medgivande om man bor ihop med någon som man inte tänker adoptera tillsammans med.
Det är när ansökan lämnas in som ingen av er bör ha fyllt 43. Nu har ju den nya lagen inte gått igenom ännu och i de prejudicerande domar man än så länge går efter står det att den ena i paret kan vara "något" över 43 om den andra är yngre. Detta "något" har aldrig riktigt preciserats, men upp till 43,5 bör i alla fall inte vara något problem. Om ni hamnar i den sitsen och utredaren vill föreslå avslag enbart pga mannens ålder så får ni väl ge henne utskrifter av de prejudicerande domarna. I den kommun där jag sitter i socialnämnden så ger vi medgivande till par där den ena är runt 45 och den andra 40-42, men det är vår tolkning och den gäller inte överallt.
Kontakta den adoptionsorganisation där du har din kötid och ta reda på era möjligheter, tex vilka äktenskapskrav deras länder har och hur lång tid det tar att adoptera därifrån. Tänk på att ni kanske inte kan få förnyat medgivande pga mannens ålder, så ni bör välja ett land där ni så säkert som möjligt kommer hem med barn innan det första medgivandet går ut.
Om det finns länder som inte har krav på någon äktenskapslängd alls så är det kanske allra bäst. Kräver de ett års äktenskap kan ni nog klara det. Se till att gifta er på stört och låt sedan utredningen dra ut lite på tiden. Får ni förtroende för utredaren kan ni ju vara ärliga med att ni vill ha ett så färskt medgivande som möjligt när ni varit gifta i ett år och därmed kan skicka en ansökan. Annars får ni väl hitta något svepskäl (dock utan att riskera en konflikt med utredaren).
Tusen tack för all info!
Verkar som att Etiopien inte har några krav på äktenskapets längd. 'Jag har läst lite på AC´s sida nu.
Och att hinna med att ansöka om utredning innan nästa höst, ja, det hinner vi ju..
Eftersom vi har fyra års kötid borde vi ju hinna få barn från Etiopien utan att behöva nytt medgivande, för kötiden där är ca fyra år om jag förstått det rätt.
Det enda kruxet är väl att övertyga utredaren att vårt förhållande är stabilt, trots att det inte är så långt, men det ska vi nog fixa..
Känns lite hoppfullt nu faktiskt.. 
Håller tummarna för er!
Gift er snabbt för säkerhets skull. Man vet aldrig vad som händer och det är ju aldrig negativt med att ha lite äktenskapstid bakom sig.
I januari har jag köat 5 år som ensamstående i AC och jag är inte framme i någon kö än angående ensamstående-kötid.
Har du fått medgivande som ensamstående innan?
4 år som gift par är ju en jättebra kötid så det är ju äktenskapslängden som är kruxet då.
Lycka till!
eller som du skriver - egentligen är väl grejen att övertyga hemutredaren om att er relation är stabil
Lycka till i alla fall