enkel bebis

Samma här när vår dotter var liten. Fick sova hela nätterna igenom förutom dom första 3 månaderna då vi var tvugna att väcka henne var 3e timme för att ge henne mat så hon skulle gå upp i vikt.

Jag har med, Min son har alltid varit lung bebis som nästan aldrig skriker om det inte var något som var på tok :) Men nu knatar lill killen runt så nu är det full rulle här hemma
Det är så härligt.

Känner igen det där med båda mina söner
Vet inte om det är så att jag ha lugna bebisar eller vad det kan vara. Båda fick napp första dagen, sovit hela nätter från att de varit 2 månader. Glada och pratiga hela dagarna och knappt gnälliga alls, mest när de är hungriga eller övertrötta.
På bvc sa de att jag var "tvungen" att väcka dem på natten för att ge dem mat. Till svar fick de då att jag börjar väcka mina barn och ge dem flaskan OM de inte ökar i vikt...Vilket de gjort hittills utan att äta på natten

Njut du istället av att ha en så lugn och härlig liten tjej...Strunta i vad folk säger och lyssna till ditt inre...Du vet och känner bäst ditt barn...

Japp Första var likadan. 3år nu och är fortfarande lika duktig på nätterna 
Däremot 2:an...jag har inte sovit på 1,7 år nu... Suck! 

Glömde säga det oxå att mina barn har oxå haft napp från första dagen och när jag berättade på BVC att jag väckte henne var 3e timma för att ge mat sa hon åt mig att sluta. Dom vaknar när dom är hungriga.

Här är en till. Visserligen min andra bebis. Första var det nog mer sömnlösa nätter, men det var nog mitt egna fel. Kände mig ganska stressad och orolig många gånger.
Nu känns allt lugnare och bebis vaknar som absolut mest 2 gånger på natten för lite mat. Men det kallar jag nog knappast sömnlös natt. Dagarna skriks det knappt heller... Bara om man inte hinner fram med maten snabbt nog. Aldrig för magknip eller så.

Väntar fortfarande på helvetet med sömnlösa nätter.  

njuter på för fullt :) lite bortskämd med sömnen men ska inte klaga,man orkar ju massor,trodde det skulle va hur jobbigt som helst första månaderna men nejdå :) tror inte man ska lyssna så mycket på bvc faktiskt utan känna efter sj vad som är bäst för ens barn,och kolla så allt står rätt till.

att det kan vara så olika från barn till barn fastän det är ens egna man pratar om.men det är det som är charmen i det hela tror jag.

oj,vilket helvete du måste ha haft det ;) hihi

Ja, jag trodde själv inte att det kunde vara sån skillnad. Men jag tror inte det var/är mitt första barns fel. Utan mitt, jag stressade som sagt upp mig för minsta pip mm. Tog ett bra tag innan jag kunde slappna av som sova lugnt. Så alla som pratar om sömnlösa nätter behöver ju inte mena att det beror på att barnet stör? 

Ja, jag river snart ner tapeterna av stress!  

Precis. Lyssnar inte ett smack på vad bvc säger till mig efter att hon sa till mig att amning är det bästa för barnet annars kommer det inte bli ett friskt barn...När min första son var 1 månad.
Reste mig bara upp och sa att han kommer bli lika frisk som andra barn och gick därifrån.
Sen tyckte hon att jag skulle ha i mer smör och grädde i maten för att hon tyckte han var för liten(?) följde normalkurvan.
Nu med 2:a sonen som blir 5 månader tycker hon jag ska hoppa över 1 måltid med ersättning för att han väger lite för mycket, men samtidigt följer han sin kurva som är 1 snäpp över normalkurvan men är också väldigt lång.
Och att jag absolut inte ska börja ge mat utan dra ut på det...Om nu mina barn är hungriga ger jag dem ju mat, kan ju inte låta dem gå och vara hungriga...
Så här lyssnas det verkligen inte ett smack på vad hon säger, åker dit och tar vaccinationerna och de normala träffarna.
Undrar jag något frågar jag min mamma som är barnmorska i grund och botten och lyssnar mycket till vad jag själv känner...