Skola problem varannan vecka?

Jag har aldrig hört talas om så små barn som har varannan vecka, det är ju inget man brukar rekommendera förrän vid fyra års ålder. Du vet att delad vårdnad och varannan vecka inte är samma sak, va? Eller att det ens har med varandra att göra, faktiskt. Hur som helst; för att ett växelvist boende ska fungera bäst för barnen så ska föräldrarna bo i närheten av varandra så att barnet får bibehålla vänner, skola och umgänge osv. Så en lösning är ju givetvis att flytta närmare barnets skola så att du i första hand kan sköta om ditt barns skolgång på ett för honom tillfredsställande sätt. Att du är lycklig i ett nytt sambo-förhållande är en klen tröst för ett barn som måste åka flera mil längre och ha ett krångligt skolliv med kompisar i närheten bara ena veckan. Det är ju jättemånga saker att tänka på inför en separation med barn; ska barnen ha nån fritidsaktivitet? Kommer det ens funka om ni har då många mil emellan er? ( hur många är det egentligen?)

Annars finns ju möjligheten att låta den andra föräldern bli boendeförälder och du umgängesförälder och har barnet på vartannat veckoslut exempelvis. Man får ju fundera på vad barnet kommer må bäst av, helt enkelt. Tänk på vad du skulle vilja kunna svara din son när han frågar varför saker och ting blivit som det blivit; "jag gjorde allt och offrade allt för att du skulle ha det bästa", eller "jag var lycklig och ville fortsätta vara det där"

Jag är separerad sen 1,5 år sedan och barnet är 3,5 år och vi vi har växrlvist boende som så många andra
varannan vecka,,det är väl det bästa för barnet att träffa båda föräldrar lika mycket.
Det är endast 8 km från andra orten men det är ändån ett problem .
Visst väljer jag främst mitt barn i första hand men barnet har också fått så bra kontakt med sambon och gillar han jättemycket.
Men som du säger så är det det bästa lösningen bo på samma ort vid skolgång.
Men ja det känns ändån som man förstör något jättebra inte bara för barnet utan för att jag träffat någon som
jag kanske måste lämna och som man vill leva med resten av livet.
Har inte haft så lätt senaste åren med föredetta sambo med psykisk fysiskt misshandel.

Men kan inte pappan till barnet flytta dit där ni bor,så får ju barnet närmre till er båda och det löser sig med skola mm?

Jag läste "ett år" och inte ett PAR år. Har läst all forskning och alla skrivelser om växelvist boende som finns att tillgå och det visar att växelvist boende är bäst för barnet om föräldrarna har ett bra samarbete och bor i närheten av varandra så att barnet har samma umgängeskrets och möjligheter att upprätthålla sitt liv likadant på båda ställena.

Anledningen till att man rekommenderar växelvist boende först från fyra-fem års ålder är för att ett mindre barn har behov av att ha ETT hem och inte två. Barnet har för långt mellan kontakten mellan föräldrarna. Man brukar säga ett år-en övernattning från anknytningsföräldern, 2 år -2 nätter osv. Men har ni en bra relation och samarbetet fungerar, så är ju det bra!

Vad gäller skolan och avståndet... 8 km är väl inget avstånd att oja sig över? I vår familj har vi 1.3 mil till skola och dagis och säkert 5-6 km till pappan. För min sambos barn som bor vv är det 1.3 mil. Så jag tror inte det skulle bli så stora problem. Vad tror du kommer bli problem? Eller varför? Kan du beskriva mer ingående? Är det resan på mornarna som oroar dig?

Guld gossarnas supermamma      nej han flyttar ej då han har ett ´hus och vill bo kvar där,,han bryr sig inte så mycket om hur mycket jag ska träffa barnet

Familytime    ja problemet är ju både att jag börjar att jobba innan skolan börjar och det här med kompisar fritid
det klart visst jag skulle kunna hämta barnet efter fritid o kompisträffar det kunde ju vara en lösning.

Vem är barnet skrivet hos?
Det är ju där man är skriven som man börjar skolan,så om barnet är skrivet hos dig,såfixas skolgång där du/ni bor,annars så är det om ev flytt närmreej går att fixa bara snällt acceptera att få åka,skjutsa och hämta,så som för allaandra föräldrar.

TS: Några förslag: Byt jobb/arbetstider. Be sambon skjutsa. Be barnets pappa köra hem till er och hämta barnet på morgnarna och skjutsa honom till skolan (givetvis betalar du bensinen). Ansök om skolskjuts. Flytta iaf LITE närmre skolan. Be en mormor etc att skjutsa.

Jag har samma situation som dig.

Jag har 2 barn medm itt ex och jag flyttade tillbaka till min hemstad 4 mil bort när vi hade separerat.

Sonen är 6,5 och dottern är 3,5 år och jag kör dem till skolan och dagis varannan vecka. Det är inga problem alls, men jag jobbar inte, utan jag läser på universitetet och sitter kvar på biblioteket i samma stad som de går i skolan på och pluggar medans de är där.

Att du börjar tidigare löser du enkelt med att han får gå på fritids innan skolan börjar.

Familytime, jag har haft mina barn varannan vecka sen vi separerade då var de 2 och 5 år gamla.

Flytta tillbaka till orten där barnet bor och lev som särbo med mannen dvs träffa mannen när du inte har barnet. Barnet går ju först och inget annat. Så skulle jag gjort.