Läkarn tog blodprov på mig idag,det var första gången och jag var riktigt nervös! Men det gick ju bra,tills min man såg att att jag satt där med ögonvitorna framme..haha...så han och sköterskan hade lyft ner mig på golvet..första gången jag svimmade oxå,fan vad creepy det var...
Minns att jag sa att jag mådde illa innan... och nu en halv dag efter det där mår jag illa än och har fruktansvärd huvudvärk...blää. Kankse vanligt det där..? Läkarn sa inget om det.
Tror inte det är ovanligt. Jag svimmar varje gång om jag inte ligger ner. Mår väldigt illa också. Kanske för att man är nervös för hur man ska reagera.
"Vanligt" skulle jag inte kalla det. Men visst förekommer det.
Själv har jag jobbat i akutsjukvården i 7 år och har inte varit med om det en enda gång.
Fast jag vet kollegor som har, och då har det rört sig om hysteriska patienter med extrem nålskräck.
Jag tror det har att göra med att du inte andas och du spänner dig (av nervositet), då är det lätt att svimma. Jag jobbar i Armén och det är alltid folk som svimmar på uppställningar av precis samma anledning.
Jodå nog har det hänt mig med. Det var värre förr dock. Har alltid haft sprutskräck och även vid vanlig sänka har jag varit påväg att svimma.
Jag har alltid förvarnat läkare och sköterskor om detta, men eftersom jag är så lugn att min nervositet inte syns så tror de mig inte förrän jag blir aldeles vit i ansiktet.
Ibland kommer det som en efter-reaktion när jag kommer ut från sjukhuset. Det svartnar för ögonen och jag kan spy.
Nu förtiden går det bättre.. iaf för mig. Mina ådror gömmer sig dock och stryper blodtillförseln så det är inte lätt få ur mig ens ETT rör. De får kämpa rätt mycket (och sticka mycket) för detta.
De brukar vilja att jag blir blodgivare efter sänkan (bra värden), men efter att försökt pressa blod till övriga prov så ger de sig.
Jodå nog har det hänt mig med. Det var värre förr dock. Har alltid haft sprutskräck och även vid vanlig sänka har jag varit påväg att svimma.
Jag har alltid förvarnat läkare och sköterskor om detta, men eftersom jag är så lugn att min nervositet inte syns så tror de mig inte förrän jag blir aldeles vit i ansiktet.
Ibland kommer det som en efter-reaktion när jag kommer ut från sjukhuset. Det svartnar för ögonen och jag kan spy.
Nu förtiden går det bättre.. iaf för mig. Mina ådror gömmer sig dock och stryper blodtillförseln så det är inte lätt få ur mig ens ETT rör. De får kämpa rätt mycket (och sticka mycket) för detta.
De brukar vilja att jag blir blodgivare efter sänkan (bra värden), men efter att försökt pressa blod till övriga prov så ger de sig.
Just det där att det kan komma efter är lite farligt ju,man ska då inte köra bil då..
Well..få se då..