Jag har haft rörliga bebisar i alla mina tre graviditeter. Den första gången låg bebis med huvud nedåt, men högt och rörligt hela tiden. Denna förlossning startade naturligt med vattenavgång.
Andra barnet snurrade som en helikopter i magen och låg ofta i tvärläge. Henne vände dom lätt i 37+1 (från tvärläge till huvud nedåt), men hon vände tillbaka sig och då gjorde vi ett till vändningsförsök i 38+6 som också gick lätt och bra och i samband med denna vändning satte dom igång förlossningen (för att undvika att hon skulle vända sig fel igen) och hon kom ut på naturlig väg.
Nu med tredje barnet har han legat med huvudet upp/tvärläge i 5 veckors tid, är 36+2 nu, men lagom till att de skulle prova vända honom igår hade han faktiskt vänt sig själv och har, just nu, huvudet nedåt. Jag känner mig dock inte övertygad om att han kommer ligga kvar med huvudet nedåt (jag verkar ha mycket plats i magen), så det blir täta kontroller hos barnmorskan och jag försöker själv hålla koll på vart sparkar, hicka etc. känns.
Det är ju lite oroligt, tycker jag, att gå omkring och aldrig riktigt veta hur bebisens läge är, man vill inte gärna att förlossningen startar med bebis i tvärläge. De har pratat om att sätta igång mig även med detta barn om det verkar som att bebisen inte kan ligga stilla. Det var väldigt skönt förra gången då de satte igång förlossningen direkt efter vändningen, då slapp jag oroa mig, så jag hoppas verkligen att du får en igångsättning i samband med ev. vändning (om det är det som du helst vill).
