• Anonym (suck)

    Hur ofta gråter/grät ni under eran graviditet?

    Jag gråter dagligen , och bråkar med min sambo för att han inte riktigt verkar förstå hur jobbigt allt faktiskt kan kännas under en graviditet. Går in i vecka 33 imorgon. Har gråtit fruktansvärt mkt nu på slutet.

    Hur var/är det för er? Jag är jätte frustrerad och känner nästan lite panik över att inte kunna ta kontroll över situationen . Det känns som om jag vill gråta hela tiden. Frågar min sambo då varför jag gråter, då blir det ännu värre. Nu är det 7 veckor kvar, nervositeten för förlossning börjar komma, jag vet varken ut eller in:(

    Stackars bebis som får höra mig gråta såhär.

    Skulle behöva lite stöttande ord och råd.

  • Svar på tråden Hur ofta gråter/grät ni under eran graviditet?
  • Anonym (förstå)

    Du måste väll förstå honom också,. att det måste vara apjobbigt att ha en gråtande sambo i nästan 9 månader som gråter för ingenting.

  • Anonym (suck)

    Självklart försöker jag göra det, men om du hade haft en sambo som härmar dig när du gråter så hade du nog också kännt dig frånstött.

  • Anonym

    Prata ut och kommunicera med varandra. Det brukar hjälpa. Har själv gråtit en hel del men det blir bättre. 
    Kram 

  • La Lola

    Jag grät inte oftare än vanligt.
    Väldigt sällan pga att jag var ledsen.


    *mamma till Alma 10 år (-00) och Hedda 1 år (-09)*
  • Jackie85

    Jag är i vecka 29 och jag bryter väl ihop runt 3-4 ggr per dag. Kan vara allt från att jag får en maska på strumpbyxorna till att jag kollar på någon serie på TV där det föds ett barn eller liknande.

  • Anonym (suck)
    Anonym skrev 2010-10-24 15:19:32 följande:
    Prata ut och kommunicera med varandra. Det brukar hjälpa. Har själv gråtit en hel del men det blir bättre. 
    Kram 
    Vi försöker, hur mkt vi än vill lyssna på varandra så är det alltid ngt som får oss bägge till att brusa upp. Och allt detta har skett nu under graviditeten . Visst vi bråka innan också , men då kunde vi iaf föra en konversation, Nu känns allt så infekterat .
  • Milly79

    Jag grät aldrig. Även om jag kanske kände mig känsligare finns det ju ändå en spärr som gör att jag inte bara ger efter och gråter okontrollerat.

  • Anonym (förstå)

    Jag tycker faktiskt man får skärpa till sig lite om man är så känslig. Det går faktiskt.

  • Anonym (suck)
    Milly79 skrev 2010-10-24 15:23:33 följande:
    Jag grät aldrig. Även om jag kanske kände mig känsligare finns det ju ändå en spärr som gör att jag inte bara ger efter och gråter okontrollerat.
    Hade önskat att jag hade haft samma spärr ska du veta, då hade allt varit helt underbart. Utöver allt gråtande så har jag haft en bra graviditet utan några konstigheter alls. Det är många ggr jag skulle önska att jag slapp gråta, men kroppen och mina känslor vill ngt annat.
  • Anonym (suck)
    Anonym (förstå) skrev 2010-10-24 15:24:53 följande:
    Jag tycker faktiskt man får skärpa till sig lite om man är så känslig. Det går faktiskt.
    Du får jätte gärna dela med dig av hur du gör för att kontrollera att inte börja gråta !
  • Anonym (Malin)

    Jag grät hela tiden, mest till reklam och för att min sambo nös så högt... Eh ja jag avskydde att han nös, av någon anledning.. Men vi bråkade aldrig, han vågade nog inte ta ton emot mig, jag var ett monster! Och nu är det dags igenFlört Fast denna gången ska jag inte vara lika hemsk, har jag lovat mig själv iaf!

  • Anonym (förstå)
    Anonym (suck) skrev 2010-10-24 15:28:07 följande:
    Du får jätte gärna dela med dig av hur du gör för att kontrollera att inte börja gråta !
    Man tar sig samman!
  • Anonym (suck)

    Jo, den känslan känner jag igen , gråter när man ser bebisar på tv te x :) Jag känner mig också som ett monster ibland, skillnaden är att min sambo tar ton tillbaka mot mig, vilket tyvärr gör att allt blir ännu värre. Lugnade allt ner sig efter graviditeten? Lycka till med denna, och grattis till bebben !

  • Anonym (suck)
    Anonym (Malin) skrev 2010-10-24 15:28:29 följande:
    Jag grät hela tiden, mest till reklam och för att min sambo nös så högt... Eh ja jag avskydde att han nös, av någon anledning.. Men vi bråkade aldrig, han vågade nog inte ta ton emot mig, jag var ett monster! Och nu är det dags igenFlört Fast denna gången ska jag inte vara lika hemsk, har jag lovat mig själv iaf!
    Förgående var till dig !:)
  • Scoobydo

    Det är ju ingen tröst men jag grina ännu mer när barnen var födda, det är hormoner och det går över när barnet är fött och ammningen är avslutadFlört.
    Men din sambo behöver ju inte vara okänslig, det kan bli jäkligt jobbigt för er. Kan han inte läsa på om graviditet eller följa med till mvc så han får lite inblick?
    kram och lycka till med bebisen

  • Anonym (förstår!)

    Förstår dig! Jag var likadan under en stor del av min graviditet. Det var fruktansvärt jobbigt. Jag upplevde att min sambo var ett riktigt svin då också. Han hade ingen förståelse för att något var jobbigt och frågade aldrig hur jag mådde. Tror att han var så extremt less på mig att det gjorde att han slutade hjälpa till med saker på rent trots. Han blev deprimerad och till slut sa han att han inte längre ville ha barnet ens. Vi höll på att gå isär!
    Nu är sonen ett halvår och vi har det jätte bra igen. Fattar knappt vad som hände. Trots att man är medveten om att det är hormoner och oro för framtiden som spökar så är ju det man känner äkta där och då. Männen känner ju också oro och osäkerhet men det kanske yttrar sig på ett annat sätt.
    Är väldigt orolig för att historien ska upprepas om jag blir gravid igen men just nu känns det helt overkligt att det var så dåligt mellan oss.
    Håll ut! Snart är det över och du har ditt underbara barn i famnen. Jag upplevde att vårt förhållande stärktes otroligt mycket när vi fick barn. Hoppas du kommer få uppleva detsamma!

    Förresten, bebisen är det inget synd om! Nu är det hormonerna som snackar igen ;)

  • Jeans

    Försök att härda ut sista biten! Förstår att han blir trött på att höra men att härma dig kanske inte är så schysst

  • Anonym (Vecka 27)

    Din sambo ska ge fan i att härma dig, han hånar ju dig när du faktiskt är ledsen! Hade blivit asförbannad.

    Skit samma om du gråter för "ingenting", dina hormoner är i svängning och det är DU som dras med den här omställningen i din kropp.
    Jag är också gravid och gråter för allt, allt ifrån att jag hör en melankolisk låt på radio till att jag saknar min farmor som dog när jag var sju år och som inte får uppleva att jag får barn. Saker jag inte gråtit för tidigare.
    Visst, kanske jobbigt om man ska gråta femtio gånger om dagen, jobbigt för din sambo ja, men att han faktiskt hånar dig, DET ska han ge fan i.

  • Anonym (Malin)
    Anonym (suck) skrev 2010-10-24 15:31:03 följande:

    Jo, den känslan känner jag igen , gråter när man ser bebisar på tv te x :) Jag känner mig också som ett monster ibland, skillnaden är att min sambo tar ton tillbaka mot mig, vilket tyvärr gör att allt blir ännu värre. Lugnade allt ner sig efter graviditeten? Lycka till med denna, och grattis till bebben !


    Jaa jag återgick till mitt gamla vanliga när alla hormoner lagt sig någon månad efter bf. Men jag är mer känslig nu än vad jag var innan. Gråter väldigt mkt lättare till filmer, speciellt om det är någon sorgligt med barn i.

    Du ska se att det blir enklare senare när eran bebis kommer. Prata med din sambo och förklara att det är så här gravida är, man är känslig, man är knasig, man kan få vissa ideér och bli ledsen över inget. Det är alla hormonerna som spökar! Inte lika för alla gravida, men det är allmänt känt att gravida har sina små ideér och är mer känsliga.
Svar på tråden Hur ofta gråter/grät ni under eran graviditet?