Hur känner ni att barnet har vänt sig?

Hej!
Jag är i v 37 och detta är mitt andra barn - jag kände tydligt när hon vände sig, sparkarna flyttade sig liksom uppåt istället för nedåt/åt sidorna... =)

Dagarna senare var jag hos bm och mycket riktigt - nu hade hon vänt sig och dessutom fixerat sig med huvudet, så nu känns det mest som att hon gärna får komma när hon vill faktiskt.

Lycka till!

Jag kan inte påminna mig om att jag ens noterade, när första barnet vände sig nedåt.

När jag väntade andra barnet, så var det däremot väldigt tydligt att han låg på tvären och inte rörde sig ur fläcken. Jag kunde tydligt känna hans huvud (efter att BM identifierat det åt mig) snett upp till höger och hans rumpa snett ner till vänster.

Så din bebis ville inte vända på sig?

Nej, han låg på precis samma plats i åtminstone fem veckor. Jag har funderingar om det var navelsträngen som hindrade honom att vända sig nedåt, eftersom han hade den fyra varv runt halsen. Eller så var navelsträngskrånglet ett resultat av vändningsförsöken.

Han låg i alla fall på tvären fram till vecka 35+3, när det blev bråttom för honom att komma ut. Så då blev det vändningsförsök och när inte det funkade, så blev det kejsarsnitt ... allt inom loppet av några timmar.

OKeej, ja för att min bebis rör sig mest nertill. det liksom typ sparkar på blåsan kan jag väl typ säga.. och upptill i magen trycker det upp ett huvud ( skulle jag tro )

Jag är ju i vecka 35+1 nu, och jag ska till BM nästa vecka den 4 november och kolla till bebisen.. Jag tror inte att bebis kommer vända sig, och jag vill inte göra vändningsförsök utan helllre planetrat KS.
Har också fått för mig att bebis ligger åt detta hållet av en anledning. ( kanske navelsträngen runt halsen ).. OPch det gör mig orolig, men så länge den hr av sig varje dag är jag lugn..

Några tips till mig kring detta?

När barnet har vänt sig, hur känns det nere i magen då? hur rör det sig där? Är det bara tryck eller hur känns det?

Så länge du känner av bebisen varje dag, så är det nog lugnt.

Jag var helt oförberedd på att det skulle bli vändningsförsök. Jag låg inlagd på sjukhus från vecka 33+0 och hade pratat med en läkare om bebisens läge och att han var liten. Att han skulle komma tidigt var alla inställda på. Nåväl, den läkaren nämnde bara kejsarsnitt under vårt samtal, så det var det jag var inställd på. Sedan när det blev lite bråttom att få ut sonen (hans aktivitet avtog i magen) så följde jag liksom bara med. Jag är däremot väldigt lättad över att vändningsförsöket inte lyckades utan att det blev snitt, dels med tanke på navelsträngen runt halsen, dels för att jag i efterhand kom fram till att jag helt klart föredrar snitt framför vaginal förlossning (första barnet föddes vaginalt och det var en jättebra förlossning).

Jag vet inte om det blev svar på din fråga om tips... Jag vet inte riktigt vad det är för tips du vill ha. Men du får gärna fråga mer, om det är något du undrar över.

Och lycka till med allt!

Hej! Min bebis i magen har legat med huvud ner sen v.30 ungefär. Just då tänkte jag inte på det, utan det var BM som berättade. Men sen dess har jag varit uppmärksam på vart det sparkar osv. Nu är jag i 35+3 och dom senaste 5 veckorna har sparkarna varit högt upp vid vänster revbenen. I stort sett alltid på samma ställe, så jag antar att han inte flyttar sig allt för mycket. Tidigare hade jag mer sparkar på höger sida, ganska långt ner.
När jag får sammandragningar eller förvärkar känns det som ett tryck neråt, pressar på blåsan rejält. Men annars är det ganska stilla... För mig iallafall

föbannad jäkla ont  
hon vände sig rätt sent precis i slutet av graviditeten bara nån dag innan förlossningen, och hon var ju inte smidig utan sträckte på sig och vred och bökade, kändes som hela magen skulle spricka upp helt för riktigt så töjbar som hon trodde att jag var, så var jag verkligen inte  

sen kändes de inte nått speciellt, hon var aldrig fixerad så kände inge tryck eller så