• Teza73

    Någon med solsken att lysa upp med??

    Hej


     


    Funderar så de knakar, vet så klart att inget någon berättar behöver hända mej och att allt är individuellt, men vill bara höra om någon har en possitiv berättelse eller så att lätta upp mitt mörker med.


     


    Jag fick för ca en månad sedan ett sent missfall i vecka 23, hade blivit gravid via ivf andra försöket, och då har vi försökt innan själva i drygt 3 år.


     


    Ingenting kan nånsin ersätta mina små, väntade tvillingar. Men då jag har så svårt att bli gravid känns allt ändå ännu tyngre. Önskar bara att det ändå fanns en chans för oss.


     


    Detta var ju vårt sista "gratisförsök" och man undrar ju lite om man kommer lyckas spara ihop till ett nytt, vilket vi ska jobba för, men ändå kommer det ju dröja ett bra tag och jag har så lite tid känns de som då jag fyller 38 snart.


     


    Det jag nu undrar, finns de någon annan där ute som varit i liknande sits, men som sen blivit gravid spontant?? Kan tillägga att inga fel hittats på oss, och jag har sen innan 2 friska nästan vuxna pojkar, min man har dock inga egna än, förutom våra 2 fina änglar då förståss.


     


    Allt känns bara så mörkt just nu och jag undrar bara om nån därute kan ge mej en enda gnutta hopp, vet som sagt att det är så olika och att bara för de hänt andra behöver de ju inte ge mej den turen.


     


    Vill bara har lite ljus och nån lite solskenshistoria i mitt mörker.


     


    Kram alla där ute

  • Svar på tråden Någon med solsken att lysa upp med??
  • Saga33

    Vad ledsen jag blir för din skull jag har tyvärr ingen solskenshistoria att dela med mig av, men ett tips är att läsa äntligen gravid trådarna. Många kramar till er, kämpa på!!!

  • Flisan79

    Har absolut ingen liknande sitts men vi var oförklarligt barnlösa i 7 år. Gjorde tre IVF som misslyckades och hade inte råd med fler. 5 år efter IVF:en blev jag äntligen spontangravid och efter det verkar min kropp fatta galoppen. Barn nr 2 kom oplanerat 6 mån efter mensen återkommit efter barn 1 och nu är jag gravid med barn nr 3 på 3:e försöket. Dotter nr 2 är 15 mån. Hoppas pyret vill stanna bara, är bara i v 5 men det känns otroligt ändå¨.

    Vill bara ha sagt att din kropp kanske (förhoppningsvis) också är mer mottaglig när den varit gravid en gång och lixom fattar hur man gör

    Önskar dig all lycka till och beklagar sorgen över dina små änglar. Kram!

  • Teza73

    Tack Flisan79


     


    Grattis till dina små och att de äntligen funkade för er efter så lång tids kämpande.


     


    Jag har oxå tänkt lite så att min kropp kanske behövde haja grejen IGEN!! För läget är ju så att jag HAR ju 2 stora barn redan, men med tanke på att de va så längsen kanske min kropp glömt tänkte jag.


     


    Det har nu gått drygt 3 månader, och min kropp återgick till det normala, med en mens som funkar som en klocka och allt det som ska vara så bra.


     


    Men för första gången i mitt liv kom min mens 9 dagar för tidigt sista gången, själv tar jag det som ett tecken på att min tid sakta men säkert börjar rinna ut, första tecknet på att hormonerna börjar svika, dom som iaf varait stabila som en klippa förut.


     


    Vet det är normalt, att de händer ALLA nån gång, men jag är snart 38, och det är första gången det händer mej, har aldrig varit varken sen eller tidig förut, nånsin.


     


    Grattis iaf åter igen, är såå glad för din skull

Svar på tråden Någon med solsken att lysa upp med??