Anonym skrev 2010-11-03 09:01:55 följande:
Tack för fler svar!
Jag har haft mycket starka symtom så oavsett vad det beror på tror jag inte att det handlar om överkänslighet. När jag har mått som sämst har jag knappt kunnat ta mig ur sängen och jag är verkligen ingen sjåpig person.
Läkarna tror att det kommer att visa sig med tiden ju fler symtom som uppkommer, men jag tror inte att de har kollat diabetes faktiskt. Jag minns inte om jag har nämnt att det finns i släkten, det borde jag förstås ha gjort. Jag kopplade bara inte ihop det med blodsockret förut.
Jag har alltså problem med smärta i lederna och framför allt i fötterna och det konstiga är att det blir värre när jag sitter stilla länge. Förut trodde jag att det var för att jag stod mycket i jobbet men nu när jag har ett stillsittande yrke tilltar smärtan och domningarna. Under sommaren rörde jag mycket på mig och mådde bättre än på länge.
Jag har svullnader på fötterna, särskilt i hålfötterna, som kan göra riktigt ont. Blodcirkulationen är usel och för ett tag sedan fick jag vaskulit på tårna (?).
Jesperf, hur fick de ihop sambanden i ditt fall?
Tycker du låter ungefär som dom problemen jag hade. Egentligen var det ett sammanträffande, att samtdigt som ena läkaren utrede "gikten", som inte var någon gikt, var det dags att gå på hälso undersökning hos företagshälsan, och jag berättade då om "gikten". Nu har vi välldigt tight samarbete med företagshälsan, och jag har vart där förut, så att jag är absolutist, är liksom ett allmänt känt faktum, så företasläkarn skakade väll mer eller mindre på huvet åt hela idén, och började mer ställa livstilsfrågor. Och vi kom fram till att jag nog drack mer vatten än vad jag borde. Att jag ofta blev välldigt trött på eftermiddagar, efter lunchen, och att jag på senaste tiden var infektionskänslig, SAMT värken i fötterna, en variant av vad du besriver ovan. Och det var väll första gången som någon tänkte på att ta ett blodsocker, och som amen i kyrkan, vist var det för högt. Fick ta ett par till på fastande mage, och sen var ju diabetesen konstaterad.
Absolut ingen kul diagnos att få, men så här i efterhand är jag ju tacksam för att i vart fall veta, för dom dagar som inte är bra, VET jag ju varför, och hur jag kan påverka. Men värken i fötten kan ju vara fruktansvärd emellanåt. Går inte att förklara för den som inte haft det, men det är knappt så man kan gå.. Dessutom blir man "stel" som en robott. Jag som alltid ÄLSKAT att gå långpromenader. Blir tyvärr, desto färre av dom idag. Simmar istället, snällare mot kroppen.
Så blev ju att man lade ihop olika delar. Så är sådant som jag skulle rekomendera att du också funderar på. Men be att dom mäter ett faste socer på dig. Det kan man faktiskt be om att få göra, utan att det är något konstig som så. Inte särskilt smärtsamt heller. Ett enda stic i fingret på fastande mage på morgonen, så är det klart. Det där verkar ju väldigt jobbigt för dig.
