Orkar inte jobba.

Jag har också helt tappat jobbmotivationen. Kan bara tänka på bebben, familjen, hemmet, julen osv. Men det är inget fel på mig förutom att jag är trött och har småont i höfterna, ryggen. Så visst klarar jag att jobba rent fysiskt. Nu längtar jag bara efter julledigheten och sen förstår jag inte hur jag ska stå ut att jobba ända till påsk! Sen tar jag ledigt fram till BF.

Känner likadant. Är i vecka 35 och ångrar lite att jag bestämt att jobba så länge (tre veckor till) Men jag har inga direkta krämpor så det finns ingen anledning att stanna hemma. Man kanske skulle tröttna efter ett par dagar ändå och då skulle väntan på bebis bli ännu längre. Fast jag måste erkänna att koncentrationen inte är på topp på jobbet, planerar mycket inför bebis, skriver små listor och är rätt mycket på fl....
15 arbetsdagar kvar!!

Ansluter mig till er skara och jag är bara i v 10

Beror nog mer på jobbsituationen än på bebben, men det hjälper nog till Med första barnet tappade jag rätt fort förmågan att skynda sig på.. det blev HELT omöjligt att göra saker fort Fiffiga hormoner man har!

Kramsi

Skönt att höra fler i samma situation. Jag hade tänkt jobba fram till jul och sedan är det ju ungefär två veckor kvar. Men skulle nog inte skada om jag slutade jobba en vecka tidigare. Jo väntat på bebben skulle säkert bli oändlig om jag gick hemma från och med nu, så jag tror att jag valt rätt i att jobba fram till jul. Men det är ju evigheter fram till dess känns det som.

Nä... vi får nog ta och peppa varandra lite. Kan ju använda denna tråd till det så jag skickar varma peppningskramar till er kämpar på. Kram Kram Kram.

jag vet precis hur ni känner. Ikväll jobbar jag sista gången som uska inom hemtjänsten. Har "lagt" av med jobbet för länge sen. Nu vill jag bara vara hemma och pyssla, vila och förbereda för bebbens ankomst ! Man behöver en nedvarvning innan för att orka sen.
Vi har ju nåt så stort att se fram emot så jobbet kommer ju liksom i underläge !

Känner samma sak. Var på väg att byta jobb innan graviditeten men tackade nej för jag kände att jag ville ha barn.

Nu har jag noll motivation! Jobbet är i och för sig inte så hemskt men jag är bara less. Min toleranströskel är väldigt låg och jag blir irriterade på allt och alla.

Ååhhh... skit också. Nu måste jag åka iväg. Peppar mig själv lite in i det sista och tänker att dagen förmodligen kommer gå fortare än jagfrån början tänkt mig. Heja mig att jag orkar.

Ha det bra idag alla jobbare.

Känner igen känslan.
Som tur är så har min ersättare redan tagit över, och jag sitter vid sidan av i lite lugnare tempo och pysslar med ett par egna projekt.
Men jag går verkligen i Väntans Tider, nu är det bara drygt 2 veckor kvar - denna och 2 veckor till - sen flyttar vi och sen är det jul o bebisdags

Tänk jag kunde ha skrivit detta inlägget själv.
Är så less på jobbet nu. Har nedräkning till jul....bara 29 arbetsdagar kvar.
Ska sedan troligen jobba en eller två veckor efter jul, heltid eller halvtid det beror på hur jag mår.

Bara det blir den 23 dec så kommer tiden gå fortare känns det som

Kram A v.30 (29+4)

Har också svårt att släpa mig till jobbet, är så trött på det och längtar bara tills jag får gå hem. Man hinner ju ingenting o orkar inget heller. När man kommer hem från jobbet är man ju helt ledbruten. Har minst 2 månader tills jag får gå hem, SUCK.