Hjärnan kan delas in i tre delar:
- kräldjurshjärnan som sköter det mesta
- däggdjurshjärnan som sköter intelligensen, t.ex. språket
- människohjärnan som skapar och håller liv i känslomässiga förbindelser.
Första bedövas människohjärnan och sedan däggdjurshjärnan när man druckit. Till sist bedövas kräldjurshjärnan men det beror på hur mycket man druckit.
Dom första bestående skadorna vid stor alkoholkonsumtion drabbar människohjärnan och inte intellektet (tankeförmågan). Känslolivet skadas känslomässigt och man får problem med att prata och "fungera" med andra människor. Retlighet, blödighet och svartsjuka är väldigt vanligt hos människor som dricker mycket alkohol.
Man får också problem med närminnet, d.v.s. att man får minnesluckor. Minneslucka är när en person inte vet vad han/hon gjort eller vad som har hänt under en kortare tid.
Det finns flera olika typer av minnesluckor, två av de är greyout och blackout.
Greyout innebär suddiga eller oklara minnesbilder av en kortare period, oftast några timmar lång.
Blackout, som inte är vanlig typ av minnesluckor och är mest vanliga hos de som druckit mycket under lång tid, innebär att man inte kommer ihåg någonting under en längre period, som kan vara så lång som 48 timmar.
Alla typer av minnesluckor är varningssignaler på riskfylld konsumtion.
(rippat från www.mimersbrunn.se/arbeten/1502.asp)
