Min dotter är 10 år, ljuger o stjäl..

känner igen det där från min lilla syster.
hon blev sån fast redan vid 8-9 års åldern.
men det hade med hemsituationen att göra. hon mådde inte alls bra.

det kan inte va något som ligger bakom det hela? menar nu inte specifikt att ni skulle göra nått fel.

Lärare, hennes kompisars föräldrar? Finns mycket som kan få ett barn att må psykiskt dåligt

Det enda jag kan komma på att jag har haft det jobbigt med alkohol o dumma killar men nu har jag/vi en ny underbar familj osv.. o som sagt en jättebra relation med X o vi har henne varannan vecka som sin bror.

okey.. syrran hade samma problem..
för mycket alkohol i familjen.

har hon vänt sig till någon annan under den perioden?

Det vet jag inte mer än att hon o jag alltid har kunnat prata med varandra o jag har ordnat upp min del av livet när det gäller alkoholen. Är nykterist numera. Men varför kommer detta nu?! Vad kan man göra o vända sig?

inte skolan iaf.. tycker jag.. många säger att deras kurator är bra.. men jag påstår motsattsen
ring til din kommun o kolla med dem.. dom brukar ha råd om vart man kan vända sig.
annars en privat barnpsykolog kan va en bra ide.

det kan ha pågått sedan den tiden du drack mycket.. barn hittar på allt möjligt för att ha annat att tänka på.

jätte svårt det där.

Usch nu blev jag så ledsen, jag som redan har ångest för att jag drack i "missunnat barnen" o har pratat med henne om det som hänt då o vad som händer nu o vi har kommit varandra ännu närmare.. o så händer detta. Är jag en sån urusel mamma? men varför hittar hon på en massa bus o dumheter när hon är hos sin pappa? o om hon nu mår dåligt.. varför hittar hon på saker nu?!?!? Är det för att jag nu är stark o hon slipper vara det?
Jag är extra känslig då jag är gravid (men det fick hon veta i fredags kväll o efter hennes "shopping-runda" för pappas stulna 1200

ps.. det skulle inte vara en glad gubbe utan :- och en parantes )

det är möjligt att hon "ger igen" lite.. omedvetet.
jag tycker det är bra att du tagit dig i kragen.
tänk inte på att det du gjort tidigare "missunat barnen". det är nuet som är viktigt.

Kan ju bero på nånting helt annat.. men jag skulle ha sett det som en signal på att hon inte mår bra helt klart

Jagtror hon testar dig lite. Testar din kärlek och testar att du är den vixna. LKan duinte kontakta bup, fråga dem vad su ska göra (utan att hon vet).

På TV4 i morse var det en psykolog som svarade på tittarnas frågor och en mamma ringde in om hennes 15 åriga dotter som var precis likadan. Nu är hon visserligen äldre, men psykologens svar var att det antagligen var uppmärksamhet och att hon är beredd att ta vilken sorts uppmärksamhet som helst, även negativ.

Försök att få ur henne helt ärligt om när hon började busa. Säg att det är väldigt viktigt för er att veta så ni kan hjälpa henne. Barn blir inte tjuvar över en natt. Hos barn finns väl egentligen inga behov efter pengar så de kan spendera åt andra. Försök sen att luska ut om det skett några stora förändringar vid den tidpunkten, precis som de andra och psykologen sa på TV4. Det kan ju finnas saker som hänt i skolan eller kan hon ha haft förändringar i kroppen (mens, bröst etc.) som gör att hon blir förvirrad och söker uppmärksamhet. Det jag reagerade på var att hon köper saker åt andra. Hon kanske har ett stort behov av att vänner och pappa ska tycka om henne?

Jo det kanske jag kan göra.. Nu måste jag sova men tack för pratstund o lite tips..

Är så ledsen o rådvill

kram till er

Jag missade tyvärr det programmet men det kanske finns på tv.se?
Omtyckt har hon alltid vart så hon behöver inte "köpa" kompisar... men nått konstigt är det o sen ta ALLA rör med mynt.. inte nått "då o då".. det förbryllar mig då hon innerst inne måste veta att det upptäcks... o eftersom hon vågar ta alla rör (1200:- )så kanske det har hänt förr utan att vi vet om det?!?!?

Först vill jag bara säga - jobbig situation för er!

Sen vill jag säga i motsats till någon annan att vänd er till skolan! I alla fall om du tycker att ni har en bra kontakt med hennes lärare och andra vuxna. Om hennes beteende bottnar i någonting som har med familjen att göra så är det viktigt att hon får prata med någon utomstående.

Jag jobbar själv inom skolan och är ofta den första som ser ett nytt beteende hos ett barn. Föräldrarna och jag (och barnet) har ofta en rak och öppen kommunikation och jag har vid ett flertal tillfällen förmedlat kontakt till kurator eller psykolog vilket gett ett gott resultat!

Hon kanske bara vill bli sedd! Och då måste alla vuxna omkring henne sluta upp och visa att de står på hennes sida. Mycket av tiden tillbringar barnen i skolan, så det är bra om de också kan bli inblandade! (Om du nu inte har dåliga erfarenheter av den skolan, då går det ju inte).

Vad som än händer - lycka till! Jag är övertygad om att detta är en övergående fas, en tidig tonårsrevolt kanske.

Tack tjejer för era svar, det värmer. Jag ska prata mera med pappan o sedan får vi gemensamt komma överrens vad som skall göras. Jag funderar som sagt att kontakta skolan INNAN dom kontaktar oss. Känns bättre, ska även prata mera med dottern men vad kan man mera göra?
Ge henne nått "straff" så hon inte gör om det? Låta allt vara som vanligt? Vil vill ju visa att detta är fel samtidigt se till att hon får "rätt sorts" uppmärksamhet...

Hej!
När jag var liten snodde jag saker och gjorde saker jag inte fick. Varför minns jag egentligen inte, men jag kände mig som en oerhört dålig människa som bara gjorde folk besvikna och jag skämdes jättemycket. Jag grät på kvällarna för att jag var dum.

Vi hade konstig hemmasituation. vår pappa var tex konstig och våldsam. Det kan ju vara svaret på varför jag gjorde som jag gjorde, men jag känner inte att det var det som var anledningen.

Din dotter vet kanske inte heller varför hon gör så? Hon kanske också ligger på kvällarna och gråter och bara känner att hon gör alla besvikna?

Och hur kan man i så fall få henne att må bättre?
Jag har tyvärr inga svar .. Men du kanske vet?
Nåt är det ju i alla fall....

Gjorde likadant när jag var 9-10 år.. snodde pengar och blånekade till grejer samt ljög.. i mitt fall berodde det på kamratsvårigheter (eg. mobbning), kaotisk familjesituation och sexuella övergrepp som uppdagades strax därefter när jag var 10 år..

Ta kontakt med BUP och skolan.. se till att ditt barn får ett nätverk av personer omkring sig som bryr sig om henne.. och låt henne ha en "egen" kontakt på BUP så att hon får tillfälle att få egentid och uttrycka sig själv..

Jag är säker på att det löser sig om du tar tag i situationen.. förklarar för henne att ni måste göra något åt situationen för såhär kan det inte fortsätta.. ger henne tid och kärlek och förklarar för henne att du finns där för henne om det är något hon behöver tala om som inte känns rätt osv..

Toppen att du tagit dig ur beroendet.. värme och lycka till.. är säker på att du gör det bästa för ditt barn så att ni kan få det bra..

/ ...

Jag är lite inne på samma spår, som den ovan som säger att hon ger igen. Fast jag tror inte alls att det är medvetet.

Kan det vara så att hon var "duktig" när du hade det svårt, fick kanske mer ansvar osv. Ivarjefall var det inte läge att busa runt och sånt då.

Nu när allt är lugnt och stilla runt ikring er så vågar hon leva ut de aggressioner som den perioden har medfört.

Försökt att prata med henne
inte till henne. Ser du skillnaden?
Låt henne försöka uttrycka sig med egna ord.
Kan ni prata om den tiden när du hade problem? Gör ni det? SKulle hon kanske vilja att ni gjorde det?

Var noga med att beröma och belöna bra beteende. Ge extra mycket uppmärksamhet när hon gör "rätt". Bekräfta henne, se henne. Det behöver inte vara presenter, kläder och saker, utan mycket hellre med kramar och ord. Visa att hon är det viktigaste i ditt liv, hitta på saker bara hon och du. Gå och bada, gå på café osv. Egen tid med mamma tror jag är viktigt i den åldern!

Jag tog också pengar hemifrån när jag var i 10-14 års ålder. Blev dock aldrig påkommen. Hade inga problem hemma, förutom att jag tyckte att de var för snåla med pengar (fick mycket mindre än alla mina kompisar fast jag hjälpte till 10ggr så mycket hemma). Jag tog aldring så mycket pengar på en gång utan endast 10-50 kronor / vecka i mynt som pappa sparade på ett ställe som jag visste om.

För min del gick det över av sig själv. Har alltid varit skamsen över detta och inte berättat det för någon. Var aldrig med mina kompisar i tonåren när de snattade i affärer och så och har aldrig stulit något i vuxen ålder. Men jag tyckte att de var orealistiskt snåla hemma och ville också ha råd att köpa lite godis efterskolan som alla andra gjorde.

Jag reagerar också på att hon verkar ha använt pengarna till saker åt andra än sig själv. Hon kanske känner sig osäker och vill köpa kompisar. Och att hon köpte kläder kanske tyder på att hon tycker att hon är stor nu och att hon vill ha större inflytande över vilka kläder hon ska ha. Ni kanske ska sätta er ner alla vuxna tillsammans med henne och höra om det är några förändringar som hon tycker borde genomföras vad gäller ekonomi etc. Kanske kan få högre vecko/månadspeng om hon hjälper till lite mer hemma.