Nysnittad med 18-månaders hemma

Jag fick en liten son i fredags efter akut snitt på grund av moderkaksavlossning. Nu känner jag sorg och oro över hur det ska gå att umgås med min lilla tjej som bara är 18 månader och som älskar att bli upplyft och buren på. Tack och lov är hon inskolad på dagis och pappan kommer att kunna lämna och hämta för det mesta, men det känns som att jag inte kommer att kunna göra någonting med henne under de här första sex veckorna - inte ens gå ut i parken om inte pappan är med.

Hur har ni andra snittade gjort med syskon som redan finns? När har ni börjat våga lyfta upp dem igen? Hur har ni gjort för att umgänget med dem ska funka så bra som möjligt?