Sambon och jag är inte överens, han vill bo i sitt hemland (där bor vi nu) och jag vill hem till Sverige. Han kan även tänka sig att bo i England och da sa jag först nej men tänkte att jag iallafall kan fundera lite. Hur är det att bo i England? Har fatt för mig att dagis är superdyrt och skolan inte är speciellt bra, stämmer det?
Själv trivs jag jättebra i England men vi flyttade runt lite innan vi hittade ett område som vi älskar. Det finns en härlig gemenskap som jag aldrig upplevt i Sverige där vi bor nu. Däremot finns det förstås en hel del dåliga områden som man gör bäst i att undvika.
Dagis är dyrt och man får ofta betala mer för en bra förskola i ett bättre område. Räkna med runt 10 000kr i månaden för en heltidsplats, men man kan också få lite skattelättnader om man har barn på dagis.
Det är stor skillnad mellan skolorna. En del skolor verkar vara helt fantastiska och andra, framförallt i sämre områden, riktigt dåliga.
Min erfarenhet är att livet här kan vara jättebra om man hittar och har råd att bo i en bra område. Lever man på en väldigt stram budget skulle jag säga att Sverige är ett bättre val.
Hoppas att det hjälper.
Jag håller med LenoraH. Det är så otroligt olika. Vi vågade inte riskera något och valde en privatskola som vi visste var bra, för det betalar vi ca 150 000:- om året. Min erfarenhet har varit att många av de statliga skolorna är mycket dåliga, men samtidigt känner jag en del som är jättenöjda, speciellt när man kommer ut lite "på landet".
Precis som LenoraH säger så är det mycket större skillnader än i Sverige och om man inte är beredd att betala en rätt rejäl bit för bra utbildning och boende så skulle jag absolut välja Sverige. Samtidigt måste jag säga att jag själv aldrig vill flytta tillbaka härifrån 
Jag håller också med Tahira och Leonora H. Det är så oerhört olika beroende på vart man hamnar. Vi bor i nordvästra England, här är det mindre folk än söderut (men ändå mycket mer än i Sverige), stormtrivs och vill absolut inte tillbaks till Sverige. Har bott här i tio år och har ett barn som är fött här. Alla de statliga skolorna i området där jag bor är jättebra, finns ingen anledning för oss att betala för privat skola då, men åker man bara några mil bort till ett annat samhälle så är de inte lika bra. Det gäller verkligen att göra efterforskningar kring vilka skolor som är bra och se vilket upptagningsområde de har innan man bestämmer sig för var man vill bo. Vanligtvis är de områdena rätt dyra och välmående (som vårt) och man får väldigt lite boende då för sina pengar.
Vi har tur som har välavlönade jobb. Tjänar mer och betalar mindre i skatt än i Sverige. Men löneskillnaderna är stora mellan olika jobb, så har man ett jobb som inte kräver utbildning etc så tror jag inte skillnaden är lika stor mot Sverige.
Sedan är ju saker dyrare också - tex om man ska ha barn på dagis så är det svindyrt som Leonora H skriver. I skolan betalar man också eventuellt fritids (skolan är normalt 9-3 så man behöver det om man jobbar heltid) och det kan gå på 2-3 tusen svenska kronor i månaden. Skollunchen betalar man också själv, om man inte väljer att skicka med barnet matsäck. Det kostar ca 10 pund i veckan (där vi bor i alla fall).
Bilar är dyrare, bensin är dyrt, bilförsäkring är dyrt.
Men sedan är det ett fantastiskt land att bo i. Bra gemenskap. Jag gillar att unga och gamla umgås på ett sätt som man inte gör i Sverige. Det känns mindre kravtyngt (lutheranskt) än Sverige och mindre stressigt. Bor man lite närmare landsbygden som vi gör så får man fantastiska blandningar av stad o land och måste inte välja antingen eller. Vissa delar av landet har fantastiska landskap. Jag tycker också om den engelska "uppfostran" lite bättre än i Sverige - saker som att sätta gränser för barnen, sätta upp regler, mindre daltande etc och finner generellt de engelska barnen kan uppföra sig bättre (ja, allting är väl relativt förstås - det finns riktiga odågor här med).
Vi bor i södra England och trivs bra, men som du säger är förskolan sviiiindyr. Hus är också dyra både att köpa och hyra. Vi hyr ett pyttelitet hus för £800 i månaden och då är det fruktansvärt dålig standard på det. Ingen ventilation (inte ens frånluftsfläkt i badrummet) och knappt någon isolering.
Å andra sidan är mat och kläder väsentligt mycket billigare så det går på ett ut om man jämför med Sverige tycker jag.
Jag har sonen på en "vanlig" skola och den är jättebra, Ofsted (som sätter "betyg" på alla skolor) klassar den som "outstanding". Vi är nöjda med skolan.
Jag trivs jattebra har i London. Haller med om vad ovanstaende har skrivit. Nar jag far fragan hur det ar att bo har brukar jag svara att det ar fantastiskt, forutsatt att man har tillrackligt med pengar. Krasst men sant. Livet i allmanhet ar dyrare an i Sverige (bostad, transport, kulturutbudet aven om museer oftast ar gratis, etc). Har man barn ar det vasentligt dyrare, da de statliga alternativen for barnomsorg och skola dar vi bor faktiskt inte ar nagra alternativ. Dagis 9-15 kostar runt 90.000 kr per ar dar mina barn ska ga och det ar inget av de dyrare alternativen, lunch tillkommer och ar bara under terminstid, sa det ar tur att jag inte jobbar. Skola kostar fran 150.000 kr och uppat. Sa det vill till att man har bra lon(er) om det inte ska bli uppforsbacke hela tiden. Bo pa landet har jag ingen erfarenhet av, men det ar nog inte lika kostsamt som London, och sakert jattetrevligt det med. Har en kansla av att det ar dyrare att bo i catchment areas for bra skolor, sa man betalar for skolan hur man an gor.