Första barnet är det viktigaste?

Om pappan har sin son så lite och är pressad av hot om att inte få ha honom alls så förstår jag att han vill ägna honom tid när han väl träffar honom. Vad gör det om du får dra ett lite tyngre lass varannan helg? Och varför bekymrar du dig för att ert gemensamma barn ska känna sig förfördelad när det barnet ju har tillgång till sin pappa långt mycket mer än den äldre sonen har?

Det är jäkligt synd om män som hamnar i kläm mellan två kvinnor som beter sig ungefär lika oresonligt.  

Att han vill sova i er säng är ju inte det minsta konstigt. Får inte ert gemensamma göra det om och när han vill? Att han vill vara och leka med sin pappa när tillfälle till det ges är inte heller konstigt. Att han har orealistiska önskningar om att småsyskonet ska vara tyst hör åldern till. Resten är väl ett resultat av att pappan inte får ha honom så mycket som han skulle önska och att kvinnor han valt att tillbringa sitt liv ihop med ställer riktigt unkna krav på honom och utpressar honom. Det är förstås mycket olycklig.  

Pappan kanske känner som så att han vill ha så mycket tid som möjligt med sonen då han bara har honom varannan helg? Är vårdnadstvisten löst?

Jag kan tycka att ni ska hjälpas åt i hemmet, men kan ni inte tex sköta tvätten och städa dagarna innan pojken kommer? Måste det göras då pojken är hos er? Och amma kan ju tyvärr inte din sambo göra. Har du nämnt detta för din sambo?

Varför måste du förresten städa på helgen? Det kan väl du och pappan hjälpas med innan umgängeshelgen startar? Samma med matlagningen. Vill pappan att sonen ska få ha önskemål om favvisrätter så går det ju att planera och förbereda från ett umgängestillfälle till nästa. Tvätta är väl ett ensamjobb. Fyra händer stoppar inte i tvättmaskinen bättre än två. Men anser du att det är betungande för dig att göra det kan du väl bara lämna det till pappan så får han fixa det efter helgen. Eller menar du att det viktiga är just att pappan bör prioritera också er gemensamma tvätt framför samvaron med sonen och att det därför måste ske på helgen?

enligt mig måste pappan visa både sin äldsta son o dig o bebisen respekt...
den äldsta sonen kan faktiskt inte få ALLT o ta all pappans tid bara för att de inte ses så ofta.
för det barnet kommer bli ett helvete o handskas med när han blir äldre, man måste lära sig att anpassa sig efter resten av familjens behov oxå..

o varför är han rädd för att säga emot, lämnar hon inte barnet när hon ska så är det umgängessabotage, så det är bara att anmäla det direkt om det skulle inträffa...

tycker du ska säga ifrån på skarpen, så kanske han fattar att det inte är hållbart i längden att bete sig som din sambo gör. kräv tex att han lagar ett av målen varje dag fast att sonen är där... sonen är så stor att han faktiskt kan hjälpa till, så får han ju ändå vara med sin pappa.
allt man MÅSTE göra i ett hem kan man göra barnen delaktiga i... tycker det mest låter som att din sambo är en riktig toffel o tar dig för givet för att kunna behaga sitt ex o deras son...

Med tanke på att hans son endast är där varannan helg förstår jag att pappan vill göra "allt" när barnen är där.  Att "dra hela lasset" två dagar av fjorton låter inte som något problem egentligen, ni kan ju dessutom planera för det innan.

Han gör väl allt så perfekt det bara går för sin son då han är rädd att mamman skall ställa till det...
Det är ju ett försvar!

Jag har sagt ifrån ett antal gånger. När inte sonen varit hos oss. Men hans svar är "han är bara ett barn" och "jag vet".

Det som irriterar mig allra mest är att om jag säger till sonen att plocka undan sina leksaker innan han tar fram nya, så säger han: Det är pappa som bestämmer inte du! (jag och sonen har tidigare haft ett väldigt bra förhållande och jag har haft hand om honom sen han var 3 månader gammal) Hör min sambo att jag säger till sonen brukar han kontra med, lägg dig inte i min barnuppfostran på min son för du har inte med honom och göra. det är inte ditt barn.
Men jag bor ju också här! jag måste ju också ha något att säga till om?

Göra allt så perfekt som möjligt? En pappa ska inte behöva köpa presenter till sin son varje gång han ska komma bara för att han ska vilja komma! Han måste muta honom.

Och det handlar inte om att det är jobbigt att dra lasset. Det är principen. Att han inte hjälper till för att sonen säger "det kan hon ju göra, annars blir jag arg och skriker"

Ligger inte den här tråden fel... har väl inget direkt med "familjehem" att göra:)