• Anonym

    varför pratar många barn med utländska föräldrar så dålig svenska? (lite långt!)

    Idag när jag var på väg hem från jobbet så såg jag en mamma med sin son och hans kompis på väg till skolan, killarna var kanske 7 år eller nåt sånt. Sonen var svensk och hans kompis var av afrikansk härkomst. Det var ute i en förort till Stockholm där det bor många invandrare men minst lika många svenskar. Jag hör hur de pratar medan de traskar iväg och hör hur den afrikanske pojken både bryter och pratar typisk invandrar svenska. Jag lägger inga som helst värderingar i det här än men min fråga är : Hur går det till när man är född i Sverige, om än av utländska föräldrar, går i svensk skola och umgås med både svenskar och vänner med invandrarbakgrund, pratar så dålig svenska?

    Jag vet att det är naturligt för föräldrar att tala modermålet med barnen när de är små och oftast fortsättningsvis, men så fort de börjar på förskola så pratas det ju svenska. Så hur kommer det sig att så små barn talar med en så kraftig brytning och inte med samma utvecklade svenska som barn som är svenskfödda? jag förstår att föräldrarna förmodligen inte pratar "ren" svenska så de blir kanske påverkade av det, men om barnen tillbringar större delen av dagen i skolan/förskolan, om än i en invandrartät förort, hur det kommer sig att svenskan är så kass?

    Är mest nyfiken på om någon annan tänkt på det här och vad det kan bero på. Är det inte viktigt att barnen i tidig ålder lär sig prata ordentligt? Eller ska man acceptera det som nån sorts dialekt, typ "rinkebysvenska" ? Försvinner brytningen med tiden? hör ju många ungdomar som jag med säkerhet vet är uppvuxna i Sverige men som talar så illa att man höjer på ögonbrynen.

    Får väl attackstyrkan efter mig nu när jag tar upp en sån här fråga men är faktiskt bara intresserad av vad andra tycker, och var ärliga nu!

  • Svar på tråden varför pratar många barn med utländska föräldrar så dålig svenska? (lite långt!)
  • NadiaMi

    Förmodligen för att de pratar så hemma och med andra familjer de umgås med.
    Med tanke på att dehär barnen ofta är tvåspråkiga så brukar den ena 'dialekten' också kunna ta över och det blir antingen 'flytande' på föräldrarnas hemspråk eller på deras nya språk och det vanligaste att vara 'bäst på' är det som talas mest omkring barnen.

    I hemmet kan det vara både genom musik, tv och familj som de får höra sitt 'hemspråk' så det blir ganska stort inflytande från det hållet - och man kan ju inte förvänta sig att de helt ska släppa sitt gamla språk bara för att de flyttat till ett annat land.

    Se bara på hollywood-fruarna t.ex. som har behållt sin svenska trots att de bott i USA i så många år.
    Deras barn pratar förståss i regel väldigt bra engelska, men det beror till stor del på att det 'officiella språket' i hemmet (och därmed även bakgrundsljudet från musik, film mm) är just Engelska.
    Men hade de envisats med att det var svenska som gällde mellan hemmets fyra väggar hade det nog låtit lite annorlunda.

  • Anonym (vet ej)

    Jag undrar precis samma sak!
    Är själv uppvuxen utomlands med svenska föräldrar och har aldrig haft problem med språket. Även om det är länge sen jag bodde där nu så pratar jag fortfarande som en infödd och ingen reagerar på att jag kommer från ett annat land.
    Kan tillägga att vi bara pratade svenska hemma och mina föräldrar talar inte det andra språket flytande.

  • Anonym

    Jag tror det är lite fifty-fifty. Jag har träffat många utländska "barn" (alltså vänner i min ålder genom åren) som bryter och inte bryter. Vad som förvånat mig mest är att i stort sett alla av dom som bröt kunde prata ordentligt om dom bara ansträngde sig, helt accent fritt. Förstod inte varför dom då ville gå runt och prata grammatiskt fel och bryta.

    Lustigast var nog dock ändå att jag som 18 åring på folkhögskola sen istället började bryta för att så många i skola gjorde det. Då blev jag tillsagd av mina föräldrar. 

  • Anonym (vet ej)

    Jag tror att det kan ha att göra med vart man går i skolan också. Pluggar till lärare och har varit ute på flera olika skolor. I invandrartäta skolor är det tom "tufft" att prata med brytning fast det egentligen kan prata ordentligt. Kommer man till en skola med större andel svenskar så talar inte invandrarbarnen med brytning utan helt vanlig svenska. Barnen vill helt enkelt passa in.

  • Anonym

    Jag är född i Sverige, av invandrade föräldrar från två olika kontinenter.
    Hemma hos oss pratade jag ett språk med mamma som jag även fick hemspråksundervisning i under hela låg/mellan-stadiet.
    Med min pappa pratade jag svenska, trots hans lite mindre ordförråd i just detta språk..

    Detta har gjort att jag pratar tre språk flytande, och förstår två andra språk hjälpligt, jag har ingen brytning i svenska språket och är bättre på stavning och grammatik än många av mina "etniskt svenska" vänner.

    Så din trådstart stämmer inte alltid, ts.

    Dessutom vill jag tillägga att ju fler språk du förstår -och kan göa dig någorlunda förstådd i, oavsett brytning eller dialekt, berikar ditt liv något oerhört!

  • Anonym

    Min sambo är född i Sverige av utländsk mamma och svensk pappa. Han hade jättesvårt för svenska i barndomen och har ännu ibland svårt för vanliga svenska fraser och sånt. Det hörs på han och hans syskon att de inte är 100%-iga i språket.
    Varken svenskan eller deras mammas modersmål.
    Mamman kan svenska men bryter rejält!

  • Anonym
    Anonym skrev 2010-12-06 12:25:09 följande:
    Jag är född i Sverige, av invandrade föräldrar från två olika kontinenter.
    Hemma hos oss pratade jag ett språk med mamma som jag även fick hemspråksundervisning i under hela låg/mellan-stadiet.
    Med min pappa pratade jag svenska, trots hans lite mindre ordförråd i just detta språk..

    Detta har gjort att jag pratar tre språk flytande, och förstår två andra språk hjälpligt, jag har ingen brytning i svenska språket och är bättre på stavning och grammatik än många av mina "etniskt svenska" vänner.

    Så din trådstart stämmer inte alltid, ts.

    Dessutom vill jag tillägga att ju fler språk du förstår -och kan göa dig någorlunda förstådd i, oavsett brytning eller dialekt, berikar ditt liv något oerhört!
    nej det sa jag inte, att det stämmer till 100%, jag skrev dessutom att det var i ett område med mycket invandrare och det bidrar säkert vilket inte alls är konstigt. och självklart är det jättebra att kunna flera språk, jag är förbannad på min pappa för att han inte lärde mig tyska för han är uppväxt i ett hem där föräldrarna pratade tyska. Men, just i invanvdrartäta områden så verkar det vara många som helt enkelt inte bryr sig om att prata "rent", fast dom säkert kan. Tillhörighet till gruppen förmodligen. Är mest intresserad av VARÖFR det lätt blir så.
  • Anonym
    Anonym skrev 2010-12-06 12:28:06 följande:
    Min sambo är född i Sverige av utländsk mamma och svensk pappa. Han hade jättesvårt för svenska i barndomen och har ännu ibland svårt för vanliga svenska fraser och sånt. Det hörs på han och hans syskon att de inte är 100%-iga i språket.
    Varken svenskan eller deras mammas modersmål.
    Mamman kan svenska men bryter rejält!
    Ja det är väldigt olika, det vet jag =) Mitt ex kom till Sverige från forna Jugoslavien och var typ 10 år när han kom hit, han pratade ren svenska men hade fortfarande svårt med en och ett på vissa ord. han kunde säga "ett stol" och det lät lustigt eftersom han inte bröt, så det handlar väl om hur språkbegåvad man är eller nåt, men å andra sidan är svensk grammatik sjukt svårt. Finns ju inga ordentliga regler, det är bara att lära sig med tiden ungefär.
  • Anonym

    det kan ju faktiskt vara så att pojken du hörde pratade dålig svenska för att han inte bott i sverige så länge. bara för att han var ca 7 år och umgås med en svensk pojke så vet du ju inte hur länge sedan det var hans familj kom till sverige? han kanske kom hit för ett-två år sedan.

    Jag har helt motsatt erfarenhet ,att just barnen snabbt lär sig fantastiskt bra svenska medans det är föräldrarna som har det svårt med språket även 10-15 år senare. efter 2-3år i förskola/skola så kan de flesta barn prata bra svenska(från att inte ha kunnat ett enda ord) om man ger det 2-3år till så brukar man inte kunna höra någon brytning. men det beror såklart på vilken typ av svenska barnen omges av. om de bor i ett område där nästan alla vuxna/barn pratar med brytning så har de ju ingen att lära sig av. det är väl inte så konstigt?

    ett annat språkhinder kan vara att föräldrarna kanske är hemma och därför har barnet inte gått i förskola från tidig ålder och därmed fått chans att lära sig svenska förrän i sexårsåldern.

    jobbar inom förskola och blir förundrad varje  år över hur snabbt de nyanlända barnen lär sig! från att inte kunna yttra ett ord på svenska till vältaliga på bara något år! säg den vuxen som klarar det!

  • Wagram

    Det finns ett fenomen som kallas sociolekt. Det innebär kort sagt att man lägger sig till med en viss dialekt (medvetet eller omedvetet) för att visa sin sociala tillhörighet, på samma sätt som man klär sig på ett visst sätt för att visa vilken grupp man tillhör.

    www.ne.se/sociolekt
    www.wordiq.com/definition/Sociolect 

  • enlitenbitkaka

    Tror mycket hänger på vart de bor också. Jag hör iaf tydlige skillnad på invandrarbarn som växer upp i invandrartäta områden där merparten bryter - och de som lever integrerat med svenska, umgås inte bara med sina egna landsmän, bor i områden med stor andel svenskar osv.


    Räkan BF 1/8 ♥ Bloggar på enlitenbitkaka.blogspot.com/
  • sextiotalist

    Läggningen för att lära sig språk, en del fångar upp den, ganska svåra, svenska satsmelodin väldigt snabbt, andra gör det inte alls.

  • Anonym (Fia)

    Båda mina föräldrar är invandrare, jag är född här. Jag växte upp i ett "svenskt" område, men pratade bara mina föräldrars hemspråk hemma. Min mamma var hemmamamma då jag var liten, så jag gick aldrig på förskola (dock gick jag i förskoleklass). Jag läste hemspråk i skolan i några år, tills skolan drog in på det.

    På gymnasiet fick jag en klasskamrat vars föräldrar också var invandrare, men hon var född i Sverige. Hon kunde knappt ett ord svenska! Pinsamt! Jag förstår inte hur hon kunnat ta sig igenom det svenska skolsystemet utan att ens snappa upp lite svenska.

  • Gabrielle

    Lite gammal tråd, men här är mitt svar iaf.
    Jag undrade lite också över samma sak för ett tag sen. Är själv barn till utländska föräldrar, född i Sverige. Har även bott och gått i skola i det andra landet i fyra år. Pratade modersmålet hemma och lärde mig det först och hade även modersmålundervisning. Pga flytt till det andra landet blev min engelska undervisning sen. I det andra landet blev jag väldigt flytande och pratade helt utan brytning i det andra språket och hade en väldigt stor vokabulär, särskilt jämfört med andra i min ålder.
    När jag kom tillbaka till Sverige låg jag väldigt efter i svenskan, men tog igen den och lärde mig engelska samtidigt också. Jag pratar svenska helt utan brytning och har större kunskaper i både ordförråd och grammatik jämfört med de flesta andra i min ålder. Jag jobbar även som engelskalärare i Japan nu, och har även lärt mig japanska.

    Därför är det definitivt ingenting som har att göra med att man lär sig modersmålet först. Jag tror att det är mycket som det är i afro-amerikansk engelska i USA. Det klassas som ett eget sätt att prata och har rötter långt tillbaka. I Sverige är det däremot något nytt. Många av dessa personer kan prata perfekt svenska, de väljer att inte göra det (tycker själv att det är synd). Men det är mer för att markera grupptillhörighet och personlighet. Det är ett s.k eget språk.

Svar på tråden varför pratar många barn med utländska föräldrar så dålig svenska? (lite långt!)