Jag har för några veckor sedan gått in i en depression med ångest m.m. Mår verkligen inte bra. Min sambo får ta ansvaret för vår 1 år gamla dotter och det känns väldigt jobbigt att inte orka med själv. Får sådana skuldkänslor som i sin tur leder till ångest. Har aldrig mått så här dåligt. Har så dålig självkänsla att det känns som om jag är i vägen när jag behöver gråta eftersom det inte är någon stilla gråt utan floder som kommer fram. Ville bara skriva av mig lite...
Ring psyk.mottagningen... Eller vårdcentralen...
Har redan varit i kontakt med psykmottagningen och legat inne en vecka. Har fått medicin som jag tror har gjort att jag mår sämre till en början, väldigt kul när man redan mår dåligt innan. Det är bara så jobbigt vissa stunder när jag mår som sämst. Tack för att du svarade på mitt inlägg.
Det är jättevanligt att man mår sämre! Tänk på att det tar ungefär 1 månad innan tabletterna börjar fungera!
Å även fast det inte känns som det så blir det faktiskt bättre med tiden! Det går _alltid_ över!
(Klen tröst när man mår skit, jag vet!)
Stackare där som mår så dåligt! Har själv mått kass i perioder och det som då hjälpt mig mycket är netdoktors depressionsforum- en sajt där männiksor i liknande situationer stöttar varandra - utan pekpinnar och "ryck-upp-dig"-snack. Om du inte varit inne där tycker jag du ska surfa dit! Du verkar vara en sån som tycker det lättar lite genom att skriva- precis som jag.
www.netdoktor.se/depression tror jag adressen är.
Lycka till och styrkekramar från mig!
testa www.netdoktor.passagen.se/depression istället...
Jag drabbades av förlossningsdepression efter båda mina graviditeter. Jag böjrad medicinera fort och mådde till en början sämre, men efter några veckor "var jag mig själv igen". Åt medicinen ca 6 månader och därefter trappade jag ner. Du kanske inte har rätt medicin?! Eller så får du vänta innan det vänder.... för det gör det!! Min man har också fått ta mycket ansvar, man orkar ju liksom inte när man mår som sämst. Men som sagt idag mår jag bra igen. Hoppas det löser sig för er! Eller det är klart att det gör!!! Ha det så bra, försök att vila och försök undvika dåligt samvete!!
Starkt av dig att våga ta emot hjälp, många går och mår dåligt alltför länge. Jag har också varit sjuk under bebistiden men i en helt annan sjukdom och jag vet att man pressar sig och klarar av alltför mycket innan man kraschar. Är på bättringsvägen och kan nu se att det bästa man kan göra är att erkänna att allt är jobbigt och få gråta och känna sig som en kass morsa. Nu kan jag se att man är en bra mamma om man kan se detta och gör något åt det. Ta hand om dig, är ordentligt och försök komma ut om än bara för fem minuter. Hoppas det vänder för dig snart.
Tack för alla fina svar. Ibland behöver man som sagt skriva av sig lite. Jag tror att jag fick en form av förlossningsdepression men eftersom jag har en nervskada i axeln som gör ont hela tiden har jag dövat smärta av olika slag med värktabletter vilket bara har försenat läkningsprocessen. Tackar än en gång för alla fina svar.