Studera på heltid 1 mån efter beräknat förlossningsdatum

Jag tycker att det inte är riktigt realistiskt, av många skäl.

*Det är väldigt svårt att tänka klart så kort tid efter förlossningen och med en ny baby. Hormoner påverkar, du kommer inte att sova speciellt mycket, babyn tar all vaken tid.
*Du vet inte hur du och babyn kommer att må.
*Räkna med att du inte gör så mycket annat än ammar de första två-tre veckorna. Även efter detta går många timmar per dag till amning
*Hur konstigt det än kan låta nu så kommer du inte att vilja lämna ditt lilla, lilla barn flera timmar per dag. *Amningen gör det också svårt att vara borta, dels för barnets skull, dels för att det blir obekvämt när du får mycket mjölk i brösten. Man kan ev pumpa ur med en bröstpump men det fungerar inte för alla.

Om du redan pluggade och visste vad det innebär, och om detta inte var ditt första barn skulle du kanske ha en chans att klara av det under en begränsad tid, men det är definitivt inte lätt.

Realistiskt: Föd ditt barn, känn efter hur det känns och fundera över att börja plugga till våren eller hösten efter.

Har inga egna erfarenheter men vill bara säga lycka till! Att tro och tycka är en omöjlighet. Det kan gå hur bra som helst och det kan gå åt skogen. Just en månad känns lite knappt om tid. Och även efter det hade jag personligen haft svårt att släppa bebisen på heltid men mycket beror nog väldigt mycket på vad man är inställd på och hur allt går. (För oss var allt upp och ner då vår son kom sju veckor för tidigt. Jag var visserligen på jobbet fyra dagar efter förlossningen och var rent fysiskt hur pigg som helst men något mer än en världssnabb överlämning och att packa ihop mina saker hade jag absolut inte fixat.) Det är jättesvårt att planera för den där första tiden även om allt går precis som det ska men gör upp en plan på hur ni vill att det ska bli och var beredda på att ändra den många gånger om. Kolla upp om det går att skjuta på platsen så du inte blir stressad om ni märker att det inte funkar. Var lite inställd på att kanske läsa in första kursen i efterhand. Fundera på många olika möjligheter. Stort lycka till och grattis till bebisen!

Du måste nog ha en väldig självdisciplin om du skall klara det. Jag läste fyra kurser på komvux samtidigt som jag fick barn och i slutändan klarade jag bara en av dem för det blev så mycket. Jag var trött och jag ville vara med sonen, inte plugga. Så om jag kunnat göra om hade jag valt att avstå studier när sonen var ny...

För egen del hade jag inte fixat det, jag var totalt slut i 1 månad efter kläckning, och jag ammade / gav ersättning 3-4 ggr /natt de första 3-4 månaderna. Då gick iaf jag i dimma av sömnbrist, och orkade knappt klä på mig - hade absolut inte fixat att plugga.

Men som andra sagt, det kan funka - det kan gå åt helvete. Du kan få ett "snällt" barn, du kan få kolikbarn som inte sover alls om nätterna...  

Vad du kan göra är ju att testa om det fungerar. Men ta inte ut studiemedel/-lån för det är inte roligt att behöva betala tillbaks om man inte orkar med.

Efter första barnet hade jag inte klarat det, den här gången hade det inte varit några problem, så det är ju svårt att veta i förväg. Håller med tidigare om att det nog generellt kräver mer med första barnet, det är så många omställningar.

Vet du hur mycket självstudier det är? Och finns det möjlighet att skippa en del av höstterminen och ha en kurs släpande efter?

Har vänner som studerat i princip dagar efter, men så har dom pluggat på distans vilket underlättar på olika plan.
En enstaka som fick i juli och pluggade som vanligt till hösten, men då fortsatte hon sina studier = var redan ganska inbiten.
Dom har klarat de finemang. Men bara en av dom har ammat/ammar på heltid.

Tror helt klart att du kan klara de, för du verkar ha viljan. Bra planering är väl det som gäller.
Men slå dig inte blå OM de skulle vara så att du känner att de blir för mycket och vill vara föräldraledig istället.

Du hinner ännu kolla upp en hel del info/upplägg m.m för att se om du fortfarande vill plugga.

(Men jag håller med ovanstående, första hormonella tiden kan vara tuff, tar sin tid innan de lägger sig)

Jag blev gravid med andra barnet mitt under utbildningen jag går nu. Har gått två år och har ett kvar. Bebis föddes nu i mitten av aug och jag hade anmält att hoppa på igen efter jul. Tänkte att då är bebis 5 månader och jag kan börja sluta amma i tid innan och så är pappan hemma hela våren. Kändes jättebra! Tills det blev verklighet.. bebis var inte ett dugg lika "lätt" att ha o göra med som sin storebror som i princip bara åt och sov tills han var halvåret. Nä, lillebror somnade vid ett på natten tills typ förra veckan, ammar honom varannan timme natt som dag, han sov knappt på dagarna första två-tre månaderna. Jag har nu skjutit fram kursstarten till ht istället!

Vad jag vill säga med detta inlägg är, du kan mycket väl klara det om du får ett "snällt" barn. Men du kan lila väl få ett "inte lika snällt" barn och då blir det värre.
Jag hade lätt kunnat plugga när storeror var ny.. han sov hela nätterna utan avbrott, flera gånger på dagarna, bara att lägga ner honom i sången så somnade han, men absolut inte med lillebror som tills nyss (precis accepterat napp) endast kunnat sova i vagnen ute dagtid och som tagit 2-3 timmar att natta på kvällen!!

en sak som inte tagits upp: den första tiden med ett litet barn är mycket speciell och kommer aldrig tillbaka. så mycket känslor, så mycket nytt att lära sig, så mycket som händer. synd att missa den om man inte måste.