Gentlemän.....Gentlekvinnor?

En del av det handlar nog om skillnaden i fysiskt styrka. Det anses väl ofta att en man ska erbjuda sig att ta över om en kvinna släpar på något tungt och hennes man inte bär någt, eftersom han är starkare. Att dra ut stolen och öppna bildörren tror jag ingen förväntar sig nu för tiden. Det kan väl också handla om kvinnor som är extra utsatta, tex gravida och behöver extra hjälp. Jag tycker inte det behöver vara för en känd kvinna för att man ska vara en gentleman, det kan handla om någons mamma, fru, kompis.
Kvinnor har väl också haft saker de borde göra åt männen, tex laga mat åt honom efter en hård dag på jobbet, ta hand om hans barn, städa hemmet och se vacker ut inför honom (typ ha inte papiljotter i håret vid läggdags). Vissa lever kvar i stor utsträckning, tex brukar vi ännu ta maten, hemmet och barnen i större utsträckning samt lägga större vikt vid att piffa till oss för vår respektive.

Det du tycks mena med gentleman tycker jag verkar vara på väg ut, även om det finns en del (många?) som har kvar den typen av värderingar. Jag inbillar mig dock att det är vanligare i äldre generationer.

Jag personligen anser att folk, oavsett kön, ska uppföra sig med vanligt hyfs och behandla andra med hänsyn. Hålla upp dörren för den som kommer bakom, resa sig om någon bättre behövande behöver ens sittplats på bussen osv. Dvs. bjuda på sig själv trots att det handlar om människor som man aldrig kommer att träffa igen. Om alla gjorde så, skulle alla få något tillbaka, för då skulle man själv slippa få dörrar i ansiktet, och man skulle bli erbjuden sittplats på bussen om man var i behov av det.

Hmm, jag skulle vilja kalla det medmänsklighet - att öppna dörrar för okända (man som kvinna), låta andra med mindre varor gå före i mataffärskön, bjuda på sig själv utan att förvänta sig något tillbaka...

För att låta lite klyschig: Behandla andra som du själv vill bli behandlad.

God Jul tillbaka

Sen är jag övertygad om att det handlar om traditioner också. Traditionellt sätt har ju "omvärlden" varit männens domäner, medan hemmet har varit kvinnans. Enligt dessa traditioner har såklart både män och kvinnor haft förväntningar på sig inom båda sfärerna, men det har ställts högre krav på kvinnan i hemmet (att hon ska hålla det rent och snyggt, sköta barn osv). Männens krav har därför, utifrån vad jag tror, ställts mer utanför hemmet, så som beskrivs i TS. Det tror jag är en anledning till att det kan verka som att männen har fler och kanske större krav på hur de uppför sig gentemot okända - det blir ju synligt för andra hur man beter sig ute bland folk, medan det inte är lika synligt i förstone hur hemmet är och sköts.

Att vara en gentleman är inte så kopplat till könsroller som du tror, LeHannes. Det finns flera aspekter av gentlemannaskap, och bara en av dessa kan (indirekt) kopplas till hur män beter sig gentemot kvinnor.

En gentleman kan ha social betydelse. Man är t. ex. adlig eller har på annat sätt en framskjuten social position. Detta bruk är väl närmast ålderdomligt. Jag får lite Jane Austen-vibbar.

En gentleman har ett oklanderligt sätt att uppföra sig, är väluppfostrad och artig. Här menar jag att det finns en indirekt koppling till könsroller i det att etikett ser olika ut för män och kvinnor. Hit kan det t. ex. höra att hålla upp dörren för en kvinna eller dra ut hennes stol. (Personligen håller jag alltid upp dörren för alla, oavsett kön, och jag drar bara ut stolen för kvinnor under formella omständigheter ... främst därför att kvinnor då ofta har en klädsel som gör att det underlättar att få hjälp med stolen. Tänk balklänning som kan behöva hållas undan när man sätter sig). Men det handlar också om att bete sig korrekt gentemot andra män. Den kvinnliga motsvarigheten till den här typen av gentleman är lady, inte "gentlekvinna".

På engelska används gentleman när man pratar om män man är obekant med. "The dog ran into the street and this gentleman ran after it," t. ex.

En gentleman, slutligen, kan vara en form av uppassare, valet, betjänt. Denna betydelse i kombination med den första jag nämnde ligger till bakgrund för det lite övertydliga uttrycket gentleman's gentleman, som alltså är en förnämare man's uppassare.

Känn dig inte orättvist behandlad för att du är artig mot dina medmänniskor.

Och God Jul själv.

Så beter man sig väl mot alla som inte har samma eller bättre förutsättningar än en själv? Jag bor på 4e våningen i ett stort hyreshus med många gamlingar, känner ingen av dom men hjälper dom ändå att bära upp matkassar, hjälpa dom i trappen mm. Gentleman eller väluppfostrad?

Jag är en "gentlekvinna": håller upp dörrar, erbjuder min plats på bussen till de som är
i större behov av sitta, låter människor gå före mig i kön ibland, säger alltid tack etc.