Argentea: skrev just ett långt svar om sätesförlossning i en annan tråd, kopierar in svaret här oxå.
***
Jag födde mitt första barn i säte, och det gick hur bra som helst. Någon skrev ovan att Stockholmssjukhusen har sämre komptens kring sätesförlossningar. Det stämmer inte. På de större sjukhusen har man fler förlossningar=även fler som föds i säte. Så det är i princip bara på de större sjukhusen som vaginalt säte tillåts eftersom man just har kompetensen där. På mindre sjukhus kan det hända att ingen i personalen varit med om en sätesbjudning, därför får man oftast inte ens försöka föda i säte där.
Det är inte farligare att föda i säte än att föda "på vanligt sätt" OM de rätta förutsättningarna finns. Bra bäckenmått, inte för stort barn (ej över 4kg) och så ska man ha starka och bra egna värkar. Man sätter aldrig igång en sätesbjudning utan snittar om det drar ut på tiden. En läkare är alltid närvarande vi förlossningen, och en barnläkare står standby. Så med alla dessa säkerhetsrutiner så kändes det säkrare än en vanlig förlossning ;o)!
***
Kan tillägga att jag inte sprack särskilt mycket, fick sy 3 mini-stygn. Sonen var frisk som en nötkärna och sökte genast bröstet. Jag skulle helt klart välja att föda i säte igen om nästa barn visar sig vara en rumpnisse oxå.
De flesta rekommendationer kring sätesförlossnignar grundar sig på en enda studie (M.Hannah, Term Breech Trial) som visade en liten, men förhöjd risk att föda vaginalt i säte gentemot snitt. Denna studie presenterades som allsmäktig sanning, men innehåller dessvärre en hel del som kan diskuteras (enl de läkare jag talade med innan min förlossning).
Lycka till vad du än väljer!