• HäxanSurtant3

    Never-ending story: vuxen syster som har aggressiva utbrott.Riktigt dilemma.

    Jag ahr en 3 år yngre syster som sedan 20 år tillbaka har haft probelm att hantera sina aggressioner. Först var hon extremt besviken över vänner som sviktit henne och ältade detta in absurdum, sedan då hon var runt 30-35 skulle hon "göra upp med sin barndom" och kriserade våra föräldrar och anklagade dem för att ha förstört hennes barndom (en uppfattning jag inte delar alls).

    Hon går på oss i imgångar och får aggressiva utbrott om ngn inte beter sig som hon anser lämpligt. Det kan vara rena bagatellerna hon förstorar upp och sedan ballar hon ur.

    Hon känner sig alltid extremt förorättad och missförstådd,men det är svårt hantera en person utan rim och reson med dessa utbrott konstant.

    Nu är hon här med sin lille son och min son lekte med honom. De är 4 år (hennes) och min är 3 år. Min son kastade en kudde på sin kusin, lekfullt. Då ballade min syster ur och började skrika att jag inte ahr koll (jag satt med en vetenskaplig uppsats och mormor hade fått i uppfigt att passa barnbarnen). Jag fick höra hur värdelös förälder jag är som inte gör si eller så (kan hon inte veta ngt om då vi ses max 1 dag per år). Hon skrek inför barnen "din son har inte ens en pappa!!"...

    Sedan skrek hon elakt " Lycka du till, du kommer inte klara av någonting".

    Jag satt mest här och blev lite full i skratt åt detta fullständiga Noren-drama och orkade inte ens bemöta det. Är så van hon ballar ur.

    MEN-dilemmat blir hur skall man göra med kusinerna?? Med en moster som beter sog som en rabiat galning? Snart förstår ju barnen dess utbrott.....och man vill ju ändå de skall få en fin relation sinsemellan.

    Min syster har alltid klagat på mig; att jag läser till läkare helt i onödan för jag är ju redan sjuksköterska. Att jag skaffade barn trots att jag inte levde med barnets pappa. Att jag inte har samma hitler-uppfostran som hon har med sin son.

    Sedan då det lyckas för mig, så säger hon alltid " det där hade jag aaaaldrig trott du skulle klara".

    Hur hanterar man kusin-biten. Min syster skiter jag i, jag har idiotförklart henne och gett upp för länge sedan.
    Men vill ju barnen skall ha en relation.

    Råd please!


    varför provocera ?
  • Svar på tråden Never-ending story: vuxen syster som har aggressiva utbrott.Riktigt dilemma.
  • kallasskoj

    Din syster är sjuk, det antar jag att du förstår.
    Frågan är hur mycket står du ut med?
    Och det är här du får avgöra vad du klarar.

    Har hon sökt för hennes problem?
    Vet att denna typ av människor är det aldrig fel på, därför söker dom inte för det heller.

    Vad jag hade gjort är att jag hade satt upp en gräns och går man över denna så hade det fått konsikvenser och i ett senare läge permanenta sådana.
    Man ska inte låta styras av andra oavsett om de är syster/broder eller vad det kan vara.

    Vad jag är mest förvånad över är hur många människor som inte klarar av att styra sin egen kropp och vad som kommer ur denna.

  • AronNora2

    Haha, det låter som min mamma! Tycker det låter som en personlighetsstörning - på min morsa har jag personligen ställt diagnosen "paranoid narcissist". Känner igen aggressionerna och ältandet om oförrätter samt det där olidligt självupptagna och missunnsamma. Det är för jävla jobbigt att hantera hos en nära anhörig.
    Jag undviker min mamma så mycket jag kan, det är bäst för alla parter.
    Mitt råd, försök se till att barnen träffas utan din syster. Försök få det till att hon lämnar sitt barn hos er eller hos mormor samt sedan avlägsnar sig. Om det går, säg rent ut att du vill att barnen umgås men att du inte vill utsätta ditt eget barn för hennes vidriga humör.
    Annars går det inte, för en så jävlig människa vill du ju inte utsätta ditt barn för.
    Lycka till!

  • HäxanSurtant3
    kallasskoj skrev 2010-12-27 17:59:19 följande:
    Din syster är sjuk, det antar jag att du förstår.
    Frågan är hur mycket står du ut med?
    Och det är här du får avgöra vad du klarar.

    Har hon sökt för hennes problem?
    Vet att denna typ av människor är det aldrig fel på, därför söker dom inte för det heller.

    Vad jag hade gjort är att jag hade satt upp en gräns och går man över denna så hade det fått konsikvenser och i ett senare läge permanenta sådana.
    Man ska inte låta styras av andra oavsett om de är syster/broder eller vad det kan vara.

    Vad jag är mest förvånad över är hur många människor som inte klarar av att styra sin egen kropp och vad som kommer ur denna.
    jo jag tror också hon är sjuk. Hon har gått hos psykolog flera ggr med säger att det inte hjälper.

    Jag skulle gissa på ngn mildare form av personlighetsstörning eller annan känslomässig störning.

    Det är verkligen inte normalt balla ur så här, varenda gång man ses. varenda gång... Hon kommer också med elaka små kommenterer och verkar nästan njuta av att såra sin familj. Helt absurt.

    Jag ahr svårt ta henne seriöst. Blir mest full i skratt numera och inte ens upprörd.

    Men frågan är ju barnen....inte min och min systers realtion, den har jag gett upp för lääänge sedan.
    varför provocera ?
Svar på tråden Never-ending story: vuxen syster som har aggressiva utbrott.Riktigt dilemma.