Undrar bara...

Jag skulle inte se något hinder i det...
Nu har jag ju iofs barn själv, men hade nog inte sett något större hinder i det tidigare heller...

Jag hade aldrig b påbörjat ett seriöst förhållande med en man som hade barn. Men jag är ingen som älskar andras barn o vet mina gränser. Tack o lov är inte alla som jag.

Skulle tro att om man har barn i ungefär samma ålder så är det lättare.

Jag har tonåringar och skulle dra mig MYCKET för att starta en relation med en man med grundskolebarn eller yngre. Småbarnsåren är förbi för min del och hur trevliga de än var vill jag inte ha dem tillbaka. Nu stundar andra o friare tider!

Innan jag fick barn själv hade det inte hindrat mig. Men nu när jag verkligen vet vad det innebär att leva med barn dygnet runt så skulle jag aldrig inleda något seriöst förhållande med en man med barn. (om de inte är vuxna och flyttat hemifrån)

Detta är för allas skull. Jag vet själv vilket dåligt tålamod jag kan ha med mina egna barn som jag alltid älskar men inte alltid tycker om. Jag skulle aldrig vilja leva tillsammans med någon annans barn. Är väldigt glad över att min sambo och pappan till mina barn inte hade några andra barn sedan tidigare, för jag skulle inte ha insett detta förrän det var för sent då jag blev gravid tidigt i förhållandet.

Men detta är bara jag.

Finns känslorna där så skulle det absolut inte spela någon roll för mig hur många ungar killen jag träffar har. 

Skulle inte spela någon roll! Faktiskt skulle jag (nu när jag har barn själv) hellre vilja bli ihop med en kille med egna barn, för då vet han vad det innebär att ha barn!

Helt ärligt så är jag tveksam. Beror nog mycket på hur mamman till barnen är haha, tyvärr. Skulle backa från en relation som skulle innebära bråk, skrik, svartsjuka och elakt spel från x-et. Men en sund relation x emellan baserad på respekt och barnens bästa i åtanke, då är det en annan sak. Skulle jag blir stormförälskad i en man med barn skulle jag absolut inleda en relation, om det är en seriös sådan, och jag skulle välkomna hans barn, lära känna dem, tycka om dem och respektera dem, och jag skulle förvänta mig detsamma för mitt barn. Men som sagt, jag skulle tänka igenom det både en och fem gånger, för det är ingenting jag ser lätt på.

I was an atheist until I realized that I am God

ser inga problem med att killen har barn sen innan.

En man som tar hand om sina barn är attraktiv, en man som har barn men inte tar hand om dom, tappar fort sin charm..

Ser abslout inga problem med det. Eftersom jag har barn själv skulle det snarare underlätta. Under förutstättning precis som mamasa skriver att han tar hand om sina barn. En pappa som inte tar hand om sina barn skulle inte vara intressant.