Irriterad

Ofta här på familjeliv märker jag hur folk är så insnöade på heteronormen. Allt från "får en 12-flicka sova över med ett gäng killar?", "min kille har tjejkompisar, blir svartsjuk", till kvinnor som utbrister "åååh, karlar ".

Som bisexuell har jag lite svårt att leva mig in i hur hetero- och homosexuella måste ha det. Homosexuella vet iaf om att alla inte tänker som de, medan de straighta (som är i majoritet?) helt enkelt inte ens tänker på att om ens heterosexuella pojkvän inte får umgås med sina väninnor, hur skulle man göra om ens kille var bi?

I den s k "HBT-världen" har det länge funnits en slags "homo-norm". Alla är sådana där mysiga bögar, transpersoner är högst roliga dragqueens och bisexuella var lite skumma, som inte kunde "välja lag". Det känns som om de senaste åren det har lättat. Men jag har nog faktiskt hör "bifobiska" uttalanden både från hetero- och homosexuella.

När jag var yngre, en tonåring, så skulle jag sova över hos en kompis efter en fest. Jag informerade min mor om det i förväg, och sa att vi skulle vara många där. "Kommer det vara några killar där?"
Hon visste att jag var bi. Hon visste att många av mina vänner också var det. "Vad spelar det för roll?" svarade jag. Min mamma, även om hon är lite bisexuell själv, har fastnat i tänket att killar är sexgalna och tjejer är offer. För min del har det nog alltid varit lite tvärtom. ;)

Det finns så många saker som jag slår vad om är typiskt för heterosexuella kvinnor. T ex överdriven utseendefixering. Det är kvinnor som hetsar varandra till att banta, plastikoperera sig och sånt, ta bara en titt på tidningar som Veckorevyn! Eftersom straighta kvinnor tror att män är mysterier, absolut annorlunda än kvinnor (eftersom de aldrig varit med en kvinna) så kan man lura dem till allt möjligt. Det är nog framför allt heterosexuella som också uttalar sig i stil med "ååh, karlar, du vet hur de är" eller om "tjatiga fruntimmer".

Newsflash! Båda könen är lika jobbiga!

Oh well. Var bara tvungen att få tjata av mig lite.

Anonym (bibbi)

Äldre 5 Jan 10:08

#1

Tycker PRECIS som du. Kunde skrivit det här själv.

lykantrophona

Äldre 5 Jan 12:46

#2

Vill även tillägga över att jag blir ganska glad varje gång någon i Pride-paraden går med en bidräkt eller den bisexuella flaggan, helt enkelt för att allmänheten fortfarande antar att alla i paraden är gay. Det är synd att det ska behövas, men man får helt enkelt påpeka HBT står inte för "homosexuella". Det står för homo- och bisexuella samt transpersoner. Att vara trans säger inget om ens sexuella läggning, de kan vara homo-, hetero-, bi-, asexuella eller lite vad fan som helst. Precis som cispersoner ("vi vanliga", icke-transor).

Nåväl. Jag kanske är oempatisk som har så lite förståelse för vad jag skulle vilja kalla unisexuella, människor som bara tänder på ett kön.

Men å andra sidan kanske pansexuella tycker jag är konstig, då jag skulle ha väldigt svårt att attraheras av transpersoner, intersexuella och andra människor som inte passar in i bilden av två olika kön. Nej, som bisexuell anser jag det inte vara "det ultimata" med s k dickchicks. Bara för att jag tycker om både bröst och kuk, innebär det inte att jag tycker det är hett med båda på samma person... >.<

Anonym (bsflikka)

Äldre 13 Jan 13:54

#3

lykantrophona skrev 2011-01-04 16:01:20 följande:

Ofta här på familjeliv märker jag hur folk är så insnöade på heteronormen. Allt från "får en 12-flicka sova över med ett gäng killar?", "min kille har tjejkompisar, blir svartsjuk", till kvinnor som utbrister "åååh, karlar

".

Som bisexuell har jag lite svårt att leva mig in i hur hetero- och homosexuella måste ha det. Homosexuella vet iaf om att alla inte tänker som de, medan de straighta (som är i majoritet?) helt enkelt inte ens tänker på att om ens heterosexuella pojkvän inte får umgås med sina väninnor, hur skulle man göra om ens kille var bi?

I den s k "HBT-världen" har det länge funnits en slags "homo-norm". Alla är sådana där mysiga bögar, transpersoner är högst roliga dragqueens och bisexuella var lite skumma, som inte kunde "välja lag". Det känns som om de senaste åren det har lättat. Men jag har nog faktiskt hör "bifobiska" uttalanden både från hetero- och homosexuella.

När jag var yngre, en tonåring, så skulle jag sova över hos en kompis efter en fest. Jag informerade min mor om det i förväg, och sa att vi skulle vara många där. "Kommer det vara några killar där?"
Hon visste att jag var bi. Hon visste att många av mina vänner också var det. "Vad spelar det för roll?" svarade jag. Min mamma, även om hon är lite bisexuell själv, har fastnat i tänket att killar är sexgalna och tjejer är offer. För min del har det nog alltid varit lite tvärtom. ;)

Det finns så många saker som jag slår vad om är typiskt för heterosexuella kvinnor. T ex överdriven utseendefixering. Det är kvinnor som hetsar varandra till att banta, plastikoperera sig och sånt, ta bara en titt på tidningar som Veckorevyn! Eftersom straighta kvinnor tror att män är mysterier, absolut annorlunda än kvinnor (eftersom de aldrig varit med en kvinna) så kan man lura dem till allt möjligt. Det är nog framför allt heterosexuella som också uttalar sig i stil med "ååh, karlar, du vet hur de är" eller om "tjatiga fruntimmer".

Newsflash! Båda könen är lika jobbiga!

Oh well. Var bara tvungen att få tjata av mig lite.

Sofia L

Äldre 15 Jan 17:24

#4

Alltså, ser jag till mig själv så kärar jag ner mig i personen och inte ett visst kön, därför kategoriserar jag mig som bisexuell. Är detta ett för enkelt tankesätt?

lykantrophona

Äldre 15 Jan 17:28

#5

Sofia L skrev 2011-01-15 17:24:03 följande:

Alltså, ser jag till mig själv så kärar jag ner mig i personen och inte ett visst kön, därför kategoriserar jag mig som bisexuell. Är detta ett för enkelt tankesätt?

Det är väl snarare pansexualitet, om det inte spelar någon som helst roll vilken förpackning personen kommer i. :P

Sofia L

Äldre 15 Jan 17:40

#6

Pansexuell - det uttrycket har jag aldrig hört. Låter häftigt på något sätt om man kan säga så... :) Men egentligen är det ju så att jag visst kärar ner mig i killar eller tjejer just för att dom är killar eller tjejer. Alltså när det kommer till sex med dem förväntar jag mig en kuk eller fitta i byxan och inte bara kött och hud. Den som inte förväntar sig något är väl pansexuell men är jag det?

lykantrophona

Äldre 16 Jan 22:41

#7

Sofia L skrev 2011-01-15 17:40:08 följande:

Pansexuell - det uttrycket har jag aldrig hört. Låter häftigt på något sätt om man kan säga så... :) Men egentligen är det ju så att jag visst kärar ner mig i killar eller tjejer just för att dom är killar eller tjejer. Alltså när det kommer till sex med dem förväntar jag mig en kuk eller fitta i byxan och inte bara kött och hud. Den som inte förväntar sig något är väl pansexuell men är jag det?

Då låter du bisexuell, om du faktiskt har sådana förväntningar.
Och på sätt och vis faller du då för vissa kön. Könen "man" och "kvinna", istället för mellanting, varken eller osv.

Bedhead

Äldre 16 Jan 22:43

#8

Jag tycker det är roligast med alla killar som tycker det är lite hett att ha en tjej som är bi och som inte fattar att varje tjej innebär ett hot mot sitt förhållande.

It´s better to have loved and lost than never to have seen Lost in Space/Kelly Bundy

lykantrophona

Äldre 16 Jan 22:46

#9

Bedhead skrev 2011-01-16 22:43:33 följande:

Jag tycker det är roligast med alla killar som tycker det är lite hett att ha en tjej som är bi och som inte fattar att varje tjej innebär ett hot mot sitt förhållande.

Justja, dubbelmoralen där har jag hört från vissa håll.

"Min kille säger att jag får hångla med tjejer, men inte med andra killar". Eh? Förstår mig inte på det tänket riktigt. Jag menar, jag skulle nog inte ha något emot att min pojkvän hånglade med en kille (på lek) eftersom jag vet att han är straight. Skulle han vara bi, skulle jag däremot bli betydligt mer orolig.

Irriterad

INNEHÅLL