Löjligt rädd för blodprov i armen

personligt skulle jag föredra armvecken. Det gör såå jäkla ont i fingret tycker jag! och när jag fick lämna blod vid inskrivningen var det 3 rör så det skulle nog ta riktigt lång tid innan man får ihop det. Jag visste inte ens att man kunde få ett rör med blod frå fingret ens..

Jag har ingen aning men jag har samma problem, en fullt utvecklad fobi för blodprov och jag vet också anledningen men det är en annan historia. Eftersom jag måste ta blodprov lite då och då så brukar jag alltid meddela personalen att jag har en fobi och även om man känner sig riktigt töntig så har dom iaf alltid tagit det på största allvar.

Det brukar hjälpa för mig att inte se på när dom gör det och säga åt dem att inte heller säga till. Sedan får man andas andas andas....så gott det går i allafall. Ibland får man ligga ner och det kan vara skönt med en fuktig pappershanduk som är kall.

Jag blir svimfärdig varje gång, får handsvett som rinner ned på golvet och ibland sprutar tårar utan att jag är medveten om det - MEN det går! och varje gång efteråt så känner jag att det inte var så farligt egentligen.

jag har en extrem rädlsa för det. så första graviditeten när jag skulle skriva in mig och ta blodprov och grejer. så vägrade jag ta i armvecket, så dom fick ta alla rör genom stick i fingret på mig :P

samma rädsla här.. första gången när jag skulle ta blodprov fick jag bedövningskräm som heter emla av mamma.. sticket kändes inget då :)
kan rekomendera det..

Köp emlakräm på Apoteket och sätt där det finns bra kärl att sticka i. Du kan även be att få gå till provtagningcentralen om det finns någon sådan i närheten, där är de proffs, de tar ju blodprover hela dagarna.

Jag är sjukt nål- och spruträdd och löste det hela genom att meddela personalen att ta det försiktigt, ligga ner och blunda. Jag ville inte veta när de skulle börja sticka, och inte heller se några rör, blod, nålar eller annat som hörde till. Då gick det faktiskt rätt bra, fick nästan en kick efteråt av att ha klarat av det.

Jag har alltid varit skiträdd för sprutor och nålar med, och är gravid med andra barnet nu, dessutom har dom stuckit mig måånga ggr redan, är i v 24 imorron. Jag har problem med blodtrycket, och faktiskt börjar jag vänja mig för jag är tvungen att göra det hela tiden. Men som några andra skrev så är emla en jättebra kräm att ha på innan, då känner du ingenting, och du kan titta bort när du ligger.

Sätt embla kräm i förväg i armvecken Bägge 2 tim innan du ska dit.

På så sätt är du förberedd på nålstick som då inte känns.

Finns på apoteket att köpa.

Risken med att ta allt rör genom fingret är att blodplättarna kan gå sönder om man måste "trycka" ut blodet. (har hänt ett antal ggr för min sprut-rädda systerson.)
& då måste proverna tas om.

lycka tll.

Usch, din stackare! 
Jag har själv inga poblem alls med att bli stucken, men jag förstår att du tycker det är hemskt. Och det tycker jag du skall säga till BM!! Det är jätte bra när de får reda på det, så kan de försöka pussla och förbereda så du slipper det så mycket som möjligt. (Kanske ta flera prov vid samma tillfälle istället för vid 2 olika tillfället exempelvis)
Och som Versan skrev här ovan så är det jätte bra att förbereda med embla kräm, det skadar ju inte. =)
 
Man kan ju även sticka på handen, kanske känns som ett lagom "mellanting" för dig? Alla är ju olika och det ställe som känns ok att bli stucken på för den ena känns inte ok för den andra. 

Ring och prata med din MVC och berätta, så har de alldeles säkert tips och råd, och framför allt så vet de om att du tycker det är jätte jobbigt!

Lycka till!

Jag är i v32 och hitills bara behövt ta blodprov ur fingret. Jag har dock sen länge en väldockumenterad läkarskräck som i mitt fall innefattar sprutor m.m.
Berätta för din BM och för skötersorna som sköter provtagningen. Be de skriva in det i din journal, så de inte glömmer bort det mellan gångerna.
Det är ganska mycket blod som behöver tas, men håll fingrarna varma genom att ha vantar på innomhus och rör på fingrarna innan provtagning så rinner blodet lättare till. Därmed får man lättare ut mycket blod utan att behöva sticka fler fingra eller krama ur blodet ur fingret.
Ber man om det brukar man även få en värmekudde att krama och leka med som värmer upp den hand som ska tas prov ur. Den är jättebra för dels rinner blodet bättre som varmt samt den har man sen i andra handen och fokuserar på under själva provtagningen så går den biten lättare.

Jag är löjligt rädd för nålar. Min får de absolut inte sticka i finget... tar hellre i armvecket. Jag kör med Emlasalva någon timme innan besöket, sen tittar jag åt ett annat håll när BM sticker. Sen får jag även ligga kvar en stund efter, annars hade jag nog trillat ihop i en liten hög.

Tack för alla tips! :)

Jag har en otrolig fobi för sprutor och blod. Hyperventlierar och gråter varje gång jag ska ta sprutor.
Sticket i fingret blev jag så förvånad över på inskrivningen så jag skrattade. Det kändes knappt (TRO MIG jag har verkligen mått dåligt över sånt här, så jag vet att det inte är lätt)

När de väl skulle ta i min arm (det gör de inte på inskrivningen, inte här iaf) så var det värre. Jag försöker slappna av, men de får sällan ut blod första försöket då min kropp spänner sig otroligt mycket.

Men jag har klarat det galant genom graviditeten. För jag tycker mitt barns hälsa är mycket viktigare än en fjantig fobi, för något som gör lite ont och ser obehagligt ut. (Titta behöver man ju inte göra heller:) )

Bit ihop, du dör inte. Tänk på alla som klarar det. Försök tänka så iaf! Hoppas det går för dig som för mig! Jag gillar fortfarande inte stick, blod eller sprutor, men jag har klarat mig genom hela graviditeten med att ta de iaf=)

Hej! Här finns ytterligare en med enorm nålskräck. Jag fick panikångestattacker på hälsosamtalet med BM då jag frågade om jag kan ta mina prover via fingrarna (det har jag inga som helst problem med och har tidigare tagit 5 provrör ur fingrarna).. Detta gick inte, utan jag fick ungefär en vecka på mig att bearbeta min fobi. Fobin är verkligen inte borta, men emlakrämen som apoteket säljer var till stor hjälp. Tog det i båda armvecken och låg sedan och bet mig i ena handen för att förhindra att känna något alls, även om det är vetskapen om att det ska tas prov som får mig att reagera så starkt.

Vet att det inte hjälper med peppande prat, men emlakrämen var fantastisk!
Fobin är som sagt inte borta och jag bävar inför förlossningen då de ska sätta nålen i en igen. Lär ju inte hinna sätta emlakräm på då, så nu har man ca 19 veckor kvar att förbereda sig på.

Förklara för din BM om obehaget. Om det skulle krisa kanske du får besöka sjukhuset och få lustgas i samma veva som provet. Det hade varit nästa steg för mig om jag inte rett ut att ta proverna på inskrivningen.

Lycka till TS!