Omplacering av familjens hund... så svårt beslut...

Hur gammal är hunden? Vad är det som har förändrats?

Hunden är drygt 5 år. Vi har en helt annorlunda jobbsituation än tidigare, både min man och jag. Min man är nästan aldrig hemma och jag känner inte att jag hinner med hunden ordentligt, utöver allt annat som måste göras i hemmet och med barnen....

Jag tycker det är helt rätt av er att vilja omplacera honom! Visst, man kan alltid ångra sej, men var väldfigt noga med vem ni placerar honom till, så man ve att dom får vad dom behöver och är lycklig, då känns det bättrre!

Jag hade en fin hund som jag omplacerade för att försöka få fason på min första hund, som hade stora problem. Det slutade med att jag fick avliva den hunden pga sin osäkerhet mm, jag hade testat ALLT, och nu kan jag känna en stark längtan efter den hunden jag placerade om, för han var verkligen underbar! Men jag vet att mannen som har honom nu älskar honom, hans barn är galna i honom, hans flickväns barn är galna i honom! han har stora marker att springa lös på, dom äger en ö han får följa med till, han blir aktiverad i spår och jakt (en golden) och barnen i högstadiet älskar honom så mycket att även dom lägger tid på att ge honom motion och kärlek. Så även fast jag skulle vilja ha honom här, så vet jag ju att han har det bra där :)

Hoppas detta hjälper er lite, ag tycker att ni gör helt rätt val!! 

Vi hade en hund under 1 1/2 år när situationen ändrades och vi inte kunde bo kvar på gården vi hade utan hamnade i lägenhet och ingen att kunna ta hand om den när vi jobbade. Vi tog då kontakt med uppfödaren (stod i kontraktet att vi skulle göra det) som letade runt och hittade en man som hade köpt en hund från en annan kull av henne. Visst saknar vi honom men vi vet också att han har det mycket bättre där han bor idag. Det gör att saknaden inte blir så stor - för vi vet att vi inte hade kunnat ge honom det han var värd och behövde. För hundens skull tycker jag att ni gör rätt i att omplacera den.

Jag har en omplaceringshund.
Tycker det är starkt att våga göra det bästa för hunden. Se dock till att dom träffar hunden hemma hos er några gåner så du ser om hunden trivs med dom.
Den som hade min hund kom hit var här 2 timmar och åkte sedan hem! Så jag hade en hund jag inte alls kände.
Nu gick det bra och vi älskar honom och han trivs här.

Tack för alla era svar!

Det hjälper oss mycket att höra andras erfarenheter av detta när vi ska fundera hur vi ska göra. Det känns lite som ett svek mot hunden, han är ju medlem i familjen, vi tog ju hit honom en gång. Men då såg våra liv annorlunda ut. Och ska man bara tänka på honom så skulle han nog kunna få det bättre hos någon annan.

Jag placerade om en hund. Vi bodde innan i en stor lägenhet och var många som delade på ansvaret. När jag flyttade följde hon med och de andras situation förändrades också. Funkade inte att ha denna lilla underbara hund i en etta och ingen annan i familjen kunde ta henne. Hon hamnade på landet i en underbar familj och levde lycklig tills hon gick bort.