Uppsägning pga chefen

Jag är föräldraledig sen februari 2010. Förra året var det mkt sjukdomar mm, i princip allt som gick på sonens dåvarande dagis åkte han/vi på o bl.a blev han inlagd på lasarett pga hög feber mm. I o med mycket sjukdom blev det en del vabbande, dock inte värre än för någon annan men då jag o sambon hade en paus i förhållandet och han bosatte sig på annan ort så blev jag ensamstående och var tvungen att ta vabbandet själv. Jag o sambon hittade tillbaka till varandra o jag blev gravid med vårat andra barn
 Denna graviditet slutare med en sjukskrivning på 50 % pga svår foglossning bl.a. Detta blev chefen väldigt arg över o jag fick höra att jag skulle vara väldigt tacksam att jag faktiskt var gravid eftersom jag enligt honom varit hemma och vabbat så mycket. ( enligt fk: s sida var jag totalt hemma 5 gånger under hela året..är det  mycket?? ).
 Jag gick sedan på föräldraledigt i februari, vi satte slutet på feb detta år som preliminärt datum att komma tillbaka men jag känner att jag vill öka på ledigheten med ytterligare 6 månader, så att den totala ledigheten blir 18 månader. Sambon har svårt att vara pappaledig nu pga extra vikariat inom jobbet och minstingen får vi inte sätta i kö på dagis förrän hon fyllt ett år, sedan kan det ta upp mot 4-5 månader innan man får en plats.
I alla fall ringde jag min chef om detta och jag fick världens utskällning. Han sa att jag bl.a var en stor egoist om man såg till honom och mina arb.kompisar som bara krånglar till det hela tiden, först med sjukskrivningen o nu med förlängd ledighet. Därefter var jag både löjlig och patetisk som ens kunde tänka som jag gjorde, vad skulle jag vara kvar där för. Han började även ta upp om jag var säker på att mina pengar/dagar räckte så långt men det har väl inte han med att göra? I september flyttade vi till ny ort, dock funkar det att pendla, inga problem alls men även detta tog han upp och gnällde på, hur tänker jag egentligen osv osv.
Han skulle minsann kolla upp vad som gäller med föräldraledigheten, ge mig ett papper med information om frånvaro på jobbet mm så skulle vi höras nu efter storhelgerna. Har fått så mkt skit kastad i ansiktet av honom att jag bestämt mig för att säga upp mig. Han är ingen bra chef alls, 2 personer har redan sagt upp sig på stående fot pga hans sätt att vara.
Var in förra veckan för att prata med honom, istället för att ta det via telefon men då var han o frugan som även hon jobbar på samma ställe bortresta ( ut o resa några x antal ggr/år är tydligen acceptabel frånvaro) men ska åka dit nu under veckan istället.
Frågan är bara. Är det bättre att säga upp sig själv eller ska jag propsa på att han säger upp mig, om jag nu bara är till problem för honom o mina arb.kompisar? Att ha sagt upp sig själv måste väl se bättre ut på papper väl?

Sedan undrar jag..vad har jag för rätt till semesterersättning? Jag hade 2 sparade dagar när jag gick, året går från 1 april till 31 mars. I o med att jag jobbade till slutet av jan o de 120 första föräldradagarna är semestergrundande o därför borde sträcka sig till maj så borde jag väl ha full semester på 25 dagar plus de 2 sparade att få ersättning för??

Om han skulle säga upp mig, vad kan jag göra för att driva det hela vidare? Är, tyvärr, inte med i facket men finns det någonstans man kan få hjälp ändå, då uppsägning pga vabb och sjukskrivning inte borde vara en godkänd anledning att sparka någon?

Oavsett om jag säger upp mig/blir uppsagd, hur fungerar det med uppsägningstiden? Måste jag jobba den månad jag har som uppsägn.tid eller kan vi komma överens om att jag får sluta direkt, han har ju ändå vikarie för mig nu och som det lät på honom vill han ju inte se mig där igen alls, så det måste ju bli ännu mer bök för honom då.

Långt inlägg men hoppas någon orkar läsa mitt "svammel" o svara på mina frågor =D