MVC-psykolog, vad gör de?

Vet ej vad de gör men förstår verkligen att det känns tungt för dig just nu! Ta vara på hjälpen, det kan vara skönt att få ventilera med ett proffs. Lycka till med bebisen, styrkekram!

Tack så mycket!

Självklart ska jag ta all hjälp jag kan få, ska även träffa kurator tillsammans med min man så vi kan börja reda i ekonomin, söka försörjningsstöd, se om min man kan få ut något litet retroaktivt (minimal chans men ändå). Jobbigast just nu är att pappret där arbetsgivaren fyller i min inkomst till FK inte blivit ifyllt ännu. (konkursen ställde ju till även det) så jag antar att jag får lägstabeloppet trots att jag arbetat. Vet inte om jag kan visa upp lönespec. för FK men jag får ringa och ta tag i det när en del lagt sig. (Arbetsgivaren säger att hon ska fylla i pappret (står var med lön utan arbetsplats till BF, men bara på halvtid och lågt 6800 ungefär pga. att jag har anställningsavtal så långt) men inget händer. (Jag kontaktade AMS, men eftersom jag på pappret är anställd till BF så behöver jag inte anmäla mig dit)

Ska på intervju förhoppningsvis i nästa vecka till ett eller ett par företag. Med foglossning och onda sammandragningar är det inte jätteroligt, men jag vill ju försöka öppna dörrar till efter föräldraledigheten i vilket fall. Inte kul att söka jobb hela "ledigheten", men allt är ju inte kul jämt - bevisligen...

En liten fundering till - denna hjälp från MVC, är den bara till för blivande mödrar eller kan även män få stöd från MVC-psykolog. Vet inte om min man skulle behöva det, men detta är ju inte roligt för honom heller och det är väl lika illa om han är deprimerad och hemma med barnet? Eller får han fixa det sjäv genom vårdcentralen?

Jag gick till en mvc-psykolog av andra skäl. Men iaf...

Det jag fick göra var bara att bena ut mina känslor, rädslor, farhågor och sen få feedback på hur jag skulle tänka och handskas när det blev för mycket. Jag var stressad över förlossningen och fick "tips" på vad jag skulle/kunde göra för att varva ner innan förlossningen. En plan liksom. Ingen blir hjälpt av att oroa sej 23 av dygnets vakna 24 timmar när man ändå inte kan lösa något utan bara älta.

Jag fick t.ex. en "älta-lucka" på en halvtimme mellan 8 och 8.30 varje dag =) Och då fick jag älta hur mycket jag ville....men sen om dom tankarna kom tillbaka under övrig tid så fick jag försöka hålla mitt löfte och säga typ att det ska bli skönt när jag får älta det i morrn, men nu har jag lovat min inre frid att fokusera på annat. Haha, låter det flummigt? Men det hjälpte faktiskt, dock fick jag säga att det tog en hel del övning, för någon som är van att älta och oroa sej är det nästan "skönt" att befinna sej i det tillståndet, så det krävdes lite övning att bryta av ett sånt mönster.

Jag skulle också bli lite mer aktiv i mitt välbefinnande inför förlossningen, ta mej tid att ladda, fundera och lugna mej inför förlossningen, sätta undan lite tid varje dag då jag medvetet skapade ett lugn för mej själv. Jag använde det som så att jag la mej i sängen och pratade och sjöng för bebisen i magen, pratade om hur vi skulle ha det när den kom, berättade om oss och livet typ Och vara positiv! Det var också väldigt stärkande och skönt och en mysig rutin som nästan blev som lite terapi.

Det är så himla mycket hormoner som rusar, oro inför förlossningen och liknande så man behöver liksom "sluta sig lite" och försök att inte ta in hela världen och alla världens problem just ihop med förlossningen.

Det ska gå bra ska du se, alla psykologer är ju olika men här är ett axplock av vad jag fick just av en mvc-psykolog (eller jag blev snarare remitterad av mvc och fick gå till ett annat ställe för att träffa psykologen)

Anonym (jag) skrev 2011-01-14 00:38:51 följande:

Jag gick till en mvc-psykolog av andra skäl. Men iaf...

Det jag fick göra var bara att bena ut mina känslor, rädslor, farhågor och sen få feedback på hur jag skulle tänka och handskas när det blev för mycket. Jag var stressad över förlossningen och fick "tips" på vad jag skulle/kunde göra för att varva ner innan förlossningen. En plan liksom. Ingen blir hjälpt av att oroa sej 23 av dygnets vakna 24 timmar när man ändå inte kan lösa något utan bara älta.

Jag fick t.ex. en "älta-lucka" på en halvtimme mellan 8 och 8.30 varje dag =) Och då fick jag älta hur mycket jag ville....men sen om dom tankarna kom tillbaka under övrig tid så fick jag försöka hålla mitt löfte och säga typ att det ska bli skönt när jag får älta det i morrn, men nu har jag lovat min inre frid att fokusera på annat. Haha, låter det flummigt? Men det hjälpte faktiskt, dock fick jag säga att det tog en hel del övning, för någon som är van att älta och oroa sej är det nästan "skönt" att befinna sej i det tillståndet, så det krävdes lite övning att bryta av ett sånt mönster.

Jag skulle också bli lite mer aktiv i mitt välbefinnande inför förlossningen, ta mej tid att ladda, fundera och lugna mej inför förlossningen, sätta undan lite tid varje dag då jag medvetet skapade ett lugn för mej själv. Jag använde det som så att jag la mej i sängen och pratade och sjöng för bebisen i magen, pratade om hur vi skulle ha det när den kom, berättade om oss och livet typ Och vara positiv! Det var också väldigt stärkande och skönt och en mysig rutin som nästan blev som lite terapi.

Det är så himla mycket hormoner som rusar, oro inför förlossningen och liknande så man behöver liksom "sluta sig lite" och försök att inte ta in hela världen och alla världens problem just ihop med förlossningen.

Det ska gå bra ska du se, alla psykologer är ju olika men här är ett axplock av vad jag fick just av en mvc-psykolog (eller jag blev snarare remitterad av mvc och fick gå till ett annat ställe för att träffa psykologen)

Tack för att du tog dig tid att berätta! Det låter mycket givande. Skulle min kontakt inte vara lika givande så passar jag på att stjäla det du skrivit om

Jag är också en ältare, lite bättre har jag blivit men det är en lång väg att gå innan det tar slut eller närmar sig slut. Det är nog som du säger att det blir "skönt". Det har liksom blivit en del av mig så att säga med funderingar och vändande och vridande av varenda liten grej som händer - betydelsefull eller betydelselös.