Hur träffade du din partner? Hur gick det till, vilken ålder, och hur kändes det?

Jag träffade min man på en kryssning. Det var månaden innan jag fyllde 30. Vi föll direkt för varandra, flyttade ihop efter 2 veckor och gifte oss efter 7 månader. Idag har vi varit gifta i över 5 år och har ett barn och ett i magen och är ff lika kära som då vi träffades :D

Så ge inte upp, jag levde i 10 år med en hemsk man och nu är jag lyckligast i världen känns det som.

Jag träffade min sambo på nätet nyårsafton -05, då var jag 14 år och han var 23.
Kl var 19.45 på kvällen, vi hade bestämt 19.30, egentligen men jag vill ju se bra ut liksom.
Vi stog och bara tittade på varandra i några sekunder, sen kom världens största kram. Redan då kändes det helt naturligt, som om vi känt varandra hur länge som hellst. Vi fick bra kontakt på en gång.
Vi blev inte tillsammans påriktigt för en 9 månader senare men sen dess har det varit han och jag

Vi träffades när vi pluggade. Jag var kär i hans kompis som inte var ett dugg intresserad. Min man var väldigt duktig på att informera mig om detta. Vi umgicks i samma gäng och när vi blev ihop var det först ingen som fattade något. Jag var 21, han 23. Men det var först när jag fick jobb långt bort och han valde att flytta med mig som vi förstod att vi verkligen skulle leva ihop. Nu har vi varit ihop i över 13 år, gifta i 7, två barn, villa och volvo.

Ge inte upp, det finns någon därute för dig med.

Jag var ganska slampig förr, de kan jag erkänna. Träffade ofta nya killar via internet osv just för att jag älskar sex. Var medlem på en sida som heter porrigt.se.

Såg en söt kille där och skrev till han att jag tyckte han var söt. Dock bodde han 35 mil ifrån men eftersom jag bara var ute efter one night stand på den tiden så såg jag inte de som ett problem, var inte alls intresserad av ett förhållande.

Vi börja chatta och webcamma... den där pirrande känslan infann sig faktiskt för första gången på mycket länge och jag var helt vilse. Såhär ville jag ju egentligen inte känna men de var ett faktum. Han hade tagit sig till mitt hjärta utan att vi ens hade träffats i de verkliga livet.

I December 2005 körde han till mig. De var kärlek vid första ögonkastet. Jag som aldrig varit  blyg inför killar eller osäker kunde inte ens titta på han för de var så sjukt. Något jag aldrig upplevt förr.

När jag var klart med min utbildning 6 mån senare flyttade jag till han. Nu är vi innen på vårt sjätte år tillsammans. 1 son, villa, volvo, djur m.m. Har blivit en riktigt Svensson och jag är fortfarande lika kär.

Så slutsatsen blir de gamla ordspråket. När du minst anar de så.....

All lycka

Träffade min man när jag var 27 och han 23...vi träffades på jobbet. Jag hade precis gett upp.. Trodde aldrig jag skulle träffa någon och definitivt inte någon yngre igen.. Nu har vi varit ett par i lite mer än 5 år och gifta i 1,5 år. Har 2 söner, en på snart 2 år och en på 7 mån...

Jag skickade ett mail till honom på nätet och ifrågasatte hur fan man kan se ut som han gör och tycka att det är snyggt. Han svarade med att vara extremt rolig. Vid dagens slut pratade vi i telefon i 4 timmar och dagen efter stod han utanför och hävdade att han tänkte ta med mig på en lång skogspromenad och sedan flytta in och älska mig i resten av sitt liv. Så vi gjorde så!