Brev till pappa på födelsedagen
En dag i efterskott....
Igår skulle du ha fyllt 80 år! Jag kan knappt tänka mig dig i den åldern.
Undrar hur du skulle firat din 80-årsdag? Med pompa och ståt eller i all stillhet med familjen? Jag minns när du fyllde 60 år och flydde ner till Gambia för att få lugn och ro från allt spektakel. Hela hallen var full med lådor (mutor) från diverse företag som ville gratulera dig på födelsedagen. En massa ost och vin och annat som mamma inte visste var hon skulle göra av.
Din 50-årsdag verkade vara roligare i alla fall, åtminstone av de foton jag har att döma. Själv var jag för liten för att minnas, jag var bara 4 år då. Men det var massor av blommor och du var utspökad som fransman med basker på huvudet och hade målat mustasch och pipskägg med hjälp av en soten från en bränd vinkork.
Där slutar min del av ditt liv. 40-årsdagen var före min tid liksom alla andra av dina födelsedagar under 46.
Jag är tacksam för de 19 födelsedagar jag fick upleva med dig. De har varit fyllda med upplevelser och skapat mig till den jag är. Du var en underbar pappa. Även om du var arbetsnarkoman och levde för ditt jobb fanns du där till 100% när du var ledig.
Jag minns alla nattningar då du berättade spännande sagor. Jag minns alla baden då du såg till att man hade skum så det räckte och blev över och hur du sprang genom huset med din handduksinlindade "groda" på ryggen efteråt.
Jag minns alla utflykter vi gjorde på helgerna. Skidturerna på vintern. Fisket på sommaren och svampplockningen på hösten. "Huppegupptäcksfärderna" då vi gjorde barkbåtar av det vi hittade. Du var en riktig skogsmulle och älskade att vara ute i naturen. Tänk om man hade fått ärva din energi.
Jag minns alla midagar med familjen då du berättade om dina upplevelser från när och fjärran. Ingen kunde berätta så spännande som du. Om mannen du mött på en bar i chicago. Om otroliga byggnader i Kina. Få skulle kunna berätta sånt utan att få det att låta som skryt. Inte du. Dina berättelser var fyllda med upptäckarglädje och en slags tacksamhet för de upplevelser du fått och för livet i sig självt.
Nu finns du inte mer. Ditt liv tog slut redan för 15 år sedan. Nästan lika lång tid har passerat utan dig som de år jag fick med dig. Men du kommer alltid att betyda allt för mig. Du är riddaren jag kan vara stolt över oavsett vad som händer.
Tack för att du fanns pappa!
/Din dotter