Har jag rätt att lägga mig i????

Men för i helvete! Vilken sopa till mamma! Hon kan säkert ha det skitjobbigt och helt enkelt inte veta hur hon ska sätta gränser. Men någon måtta får det lov att vara.

Det är känsligt det där med att säga ifrån till andras barn, men om han gör dina barn illa har du all rätt i världen att sätta stopp för det. Personligen hade jag nog åkt hem med mina ungar om det ska vara sånt liv när man ses. Alternativt träffats hemma oss, för där är det jag som bestämmer reglerna. Hur grabben är mot sin mamma kan du nog inte göra så mycket åt, men hur han agerar hemma hos dig kan du reglera.

MEN VA FAN ÄR DET MED FOLK?

fortsätt säga till!

Säg att ni ej vill träffas om det ska fortsätta avra såhär, det måste ju kännas jobbgit för dina abrn också`?

Hej Lindreas!

Hon kommer sällan hem till oss för då är det mina regler som gäller och då känner hon sig maktlös.
Han har tagit sönder min ena dotters leksaker vid flera tillfällen och jag tar ibland bort saker som vi är
rädda om för att undvika konflikter, men då brukar hon säga till honom att det ska han komma ihåg när
vi är hemma hos dom för då ska dom minsann inte få ha hans grejer. Han förstör medvetet min 8-årings
saker för han vet hur ledsen hon blir. Om hon sedan gråter så blir hon kallad tjut- apa av pojkens mamma.
Hon är ärligt talat en total katastrof som mamma från barn 1-3, för nu har den lilla tvååringen börjat som sin
bror med att nypas och skrika, men det tycker hon ju är gulligt.

Jag kan säga att pojkens beteende började när hon bott hemma hos pappans släkt en sommar, hon tyckte det var så skönt att slippa ta hand om honom förutom när det gällde amningen, jag antar att hon glömde hur man
ska uppfostra ett barn under de fyra månader som hon bodde där. Han fick göra som han ville eftersom han är pojke, pappans släkt älskar pojkar förstår du.

Jaadu Josefin, mina barn lider h--vetets alla kval när vi ska dit, men som sagt så tycker dom ju
om sin 8-åriga kusin lite bättre än dom andra två.

Problemet är att hans mamma alltid har svar på tal och jag känner mig som om jag är i domstol
varje gång en konflikt uppstår.

En gång så skulle min yngsta tjej sova över där själv. Hon har alltid varit båda kusinernas hackkyckling
och hon har fått stått ut med mycket och aldrig kunnat försvara sig. Hon hade den dagen tagit med sig filmer
som hon ville att dom skulle se. När hon är i hallen och plockar upp filmen så ser jag hur den 8- åriga kusinen viskar något till sin bror och sedan springer in dom in i sovrummet till dvd- n och sätter på en annan film, enbart för att jävlas. Min dotter kommer då till mig och sätter sig gråtande i mitt knä, då kommer kusinernas mamma in och frågar vad som står på. Jag säger att min dotter skulle ta fram en film och då utan förvarning kommer hon fram och tar tag i min dotters ansikte med en hand och klämmer tag och tittar henne i ögonen och säger: Du är alltid så bortskämd och tror att du kan få som du vill. Jag blev så chockad av hennes beteende att jag reste mig och sa inte ett ord. Jag packade ihop min dotters grejer och vi åkte hem. Jag var så chockad att jag inte visste
vad jag skulle säga. Det dröjde ett par veckor innan vi sågs igen. Ni tycker säkert att jag är galen att jag åker dit ibland, men mina barn har inte så många kompisar som dom umgås med på fritiden, så dom har överseende med vad kusinerna gör. Min 10- åring har inga problem för henne älskar dom.

Tack mammmma. Önskar att hon kunde vara som du, men ack nej.
Ibland undrar jag varför jag överhuvudtaget åker dit, men sedan jag blev sjukskriven så försvann mina
vänner sakta men säkert, så hon är den enda jag kan umgås med. Jag har inte direkt några kvinnliga
bekanta så hon är ibland ett nödvändigt ont. Tyvärr börjar hennes beteende bli vidrigt och det blir värre för var dag. Frågan är om jag ska sluta umgås med henne. Jag är frånskild så jag bor ensam, jag är väldigt social av mig men jag hittar ingen ny väninna att vara med, att sitta hemma själv är inget för mig.

TS, Tycker du ska ta och prata med din vännina och förklara hur du känner! Annars kommer det bara bryta ner dig helt och hållet.

Jag har också lite svårt det där med att träffa andra mammor och sånt. Över huvudtaget är jag jätte dålig på att träffa mina vänner, har alltid något att skylla på "nej jag måste tvätta idag, nej jag jobbar sent, nej jag är trött"
Måste bli bättre med det för att behålla vännerna men man är faktiskt rätt så utmattad när man har en trostig kille som gnäller och gapar och inte vill sova hela dagarna :/ Hoppas han kommer ur det snart iaf!....
Du kanske hittar nu vänninor här på FL :)

http://mammmmma.blogspot.com/

Den där ungen vill jag då inte träffa, kanske inte ska skylla på honom utan mer mamman.  Hoppas mamman inser att hon verkligen måste ta tag i killen snart..

Tack igen mammmmma och grattis till din lillkille på hans födelsedag. Kollade in på din blogg och jag önskar dig lycka till med att få vårdnaden. Jag hoppas att jag hittar några "onlineväninnor" och du är ju en av dom, så det är ju en bra start. Kram kram

Hej magyarisch!

Nej du mår nog bättre av att inte träffa varken honom eller hans mamma. Hoppas jag hittar
någon som jag kan umgås med istället för att plåga mig och barnen såhär.

Tack TS :) Ja, jag hoppas det går vägen! Ja här finns det gott med onlinevänninor ska du se ;) Önskar dig lycka till och du.... säg till den där mamman så hon inte gör sina barn till monster! ;)
Kramis!

Min mor sa alltid till vuxna i min närhet klappa till han om han inte lyssnat, nu menade inte hon ordagrant att man skulle slå mig. Men jag var rätt vild ochför att få hejd på mig fick man helt enkelt hålla fast mig och sen skälla lite. Jag mådde bara bra av att ha regler runt mig och att jag lärde mig lyssna och vissa alla vuxna respekt har inte skadat mig. Är väldigt noga med att alla vuxna kan säga åt mina barn när de gör fel. Barn ska respektera alla och är de små djälvar beror de endast på föräldrar son inte lär ungarna bete sig. Mina barn har alltid haft hårda regler men har även mycket frihet. För de kan hantera det. Du ska ta den lilla snor ungen hålls fast han tills han ber om ursäkt och sen ska ha sitta på en stol och vara tyst. Han måste lära sig respekt. Det kommer en dag när han är kaxig mot fel person exempel en 2-3år äldre skolkamrat. Då slutar det med väldigt mycke stryk. Det vore kanske bra men synd och fel