Borderline/Personlighetsstörning - och SKÄMS för det...

Har en kompis som lever med borderline och hon går i terapi via vuxenpsykiatrin.
Tycker nog du ska ta kontakt med dom.
En diagnos är ju inget man väljer själv, det är hur man väljer att leva med det som betyder något.
Det är dock ingen lätt sjukdom att leva med och man behöver samtals stöd så man lär sig att förstå känslorna.

Borderline är ingen sjukdom utan ett tillstånd som går att bli av med.

Jag har själv HAFT borderline, men är helt frisk från det idag.

Gick i MBT-terapi i ca 8 månader och blev därefter friskförklarad från "störningen".

Det finns flera kända människor som lever med Borderline tex. Linda Hamilton.
Se henne prata om det här:

">

Varför får du inte komma till psykiatrin??

Hade också den diagnosen och det var tufft. Särskilt eftersom jag var för gammal (över 25) och inte fick del av DBT i min stad.

Borderline har ett väldigt dåligt rykte nuförtiden om manipulativa, lögnaktiga tjejer som enligt folk bara skär sig för uppmärksamhet osv. Inte kul alls med det ryktet. Det enda jag kan säga är att du kanske ska hålla det lite för dig själv för att inte stämplas som en "sådan" eftersom det nog kommer att få dig att må mycket sämre.

Alla med borderline är absolut inte som folk tror!

Jag blev frisk kan man väl säga av rutiner med hälsosamma saker som träning, nyttig mat, nolltolerans med droger och alkohol. Jag fick sådana humörsvängningar och bkev självdestruktiv annars.

Hade en samtalskontakt inom vuxenpsykiatrin. De måste remittera dig vidare som jag förstått. Åtminstone till en handläggare som vet vad du ska göra.

Ring annars din vårdcentral och förklara att du blivit avslutat utan uppföljning och vad du ska göra nu.

Tror du själv att diagnosen stämmer?

Dogcatbird:
Jag har gått i flera år hos psykiatrin, fast oftast sporadiskt ("jaha, då ses vi om ett år då") och jag har mest träffat stafettläkare. Jag har provat lite antidepressiva utan effekt och gått ett tag i kognitiv psykoterapi (men jag var i rätt dåligt skick och hade hela tiden fasaden uppe, så det var svårt).

Psykiatrin tycker att det inte finns något de kan ställa upp med längre, så de tycker att husläkaren ska hantera mitt fall med personlighetsstörning.

Finns något mellanvårdsteam/mobila teamet där du bor?

Anonym(1):
Grejen är väl delvis att diagnosen är Personlighetsstörning UNS (Utan närmare specifikation) men med drag av Borderline och osäkerhet.
Så det är ingen klockren Borderline, och alltså inte klockrent att få t.ex. DBT. Dessutom tycker psyk att de redan lagt terapi på mig, och att andra fall måste prioriteras.

Vuxenpsyk har sagt att jag inte bör vända mig dit.
Vårdcentralen vet om att vuxenpsyk tycker så, och därför insisterar de inte. (Och jag har inte lust att ha mer bråk heller, jag orkar inte med det.)