Deperat behov av råd...
Hejsan!
Behöver lite goda råd.
Efter att ha haft ett distansförhållande i ett år flyttade jag för tio år sedan 25 mil från min hemort till min kille.
Kände väl nästan med en gång att det inte skulle bli lätt i den lilla småländska staden
men jag fick ett helt ok jobb och tiden bara gick, efter ett år blev jag gravid och vi köpte hus.
Nu började jag längta hem. Min sambo renoverade och jag var alltid ensam med vår lilla dotter.
När vår flicka var 4 var huset mer eller mindre klart och och det kändes bättre.
Blev nu gravid igen. Sonen är nu snart tre och ångesten är tillbaka....
Har lyckats skaffa mig vänner genom jobbet men min sambo lever bara för familjen.
Nu har jag bestämt mig, jag orkar inte mer. Allt som rör känslor och vårt förhållande får jag ta.
Han blundar för våra problem, lägger all sin energi på sitt jobb och barnen.
Vad jag än hittar på så är det ok med honom, själv gör han inget...
Vet inte om jag är egoist och otacksam men jag måste få lite mothugg liksom.
Vårt sexliv har alltid varit väldigt komlicetat pga hans dåliga självkänsla, nu har vi inte haft sex på ett år!!
Vi är överens om att gå isär nu och jag letar lägenhet. Vi ska ha barnen varannan vecka och sambon bahåller huset. Barnen får fortsätta på sina dagis/skola. Skulle helst flytta hem igen men ser det som omöjligt pga barnen.
Hur/när ska man tala om för barnen finns det några tips och råd för att göra detta lättare??
Alla råd är välkomna!!
Mvh Desperat!