Hur ska jag kunna bo med hans "vuxna" dotter?

Kan förstå att det känns jobbigt, både för dig och för hans döttrar. Alla utvecklas i olika takt och antagligen så är hon inte mogen än att skaffa eget, speciellt inte med tanke på att hennes föräldrar är ganska så nyskilda. Antagligen så behöver båda hans döttrar känna att han fortfarande är deras pappa som bryr sig mycket om dem, så låt dem få plats i ert hem också.

Jag är själv ett skilsmässobarn så jag vet att barn har en benägenhet att ta på sig ett stort ansvar för sina föräldrars relation. Man blir oerhört osäker på sig själv och det är jätteviktigt att få känna att man fortfarande betyder mycket för sina föräldrar. Speciellt om föräldrarna redan har hittat nya partners.

Jag kan förstå dig och dina tankegångar, men mitt råd är; Låt henne ta så stor plats som hon behöver och låt henne även få hjälpa till att känna sig hemmastad i ert nya gemensamma hem. Det kommer att främja er kommande relation mellan er två långt fram över. Hon kommer ju att flytta till slut, och då kan man ju ändra i ert boende då.

Lycka till!

Fast är man 18 har man väl kanske inte hunnit få en egen inkomst, då har man väl knappast råd att flytta till eget för jag antar att hon går på gymnasiet?
Det är ju din gubbes dotter fortfarande och kommer så vara hela livet, även om han inte har försörjningsplikt längre än tills hon går ur gymnasiet så hoppas jag ju att en skillsmässa inte förstör deras relation bara för att du kommit in i hans liv, utan det ska ju funka med båda och det är ju lite upp tll han och jobba på också.

Hon kommer troligen inte bli kvar hemma så länge - tills hon flyttar ut skulle jag försök vara vän med henne, kanske kan ni få riktigt skoj ihop, det skiljer ju trots allt inte så många år mellan er?

Men jisses, vad begär du egentligen? Hennes föräldrar är nyskilda och det är väll inte så konstigt hon tycker allting är jobbigt? Och 18 är väll inte så himla gammalt, många som bor hemma då och över det,särskilt i större städer där det inte är helt enkelt att få lägenhet.

Tack tack..jag vill att det skall bli så bra som det bara går. Är så rädd att ett samboskap mellan oss kan förstöra det fina vi har.

jo Army of dreams,  saken är bara känslan av att hon inte VILL att vi flyttar ihop hennes far och jag.. Vad jag menar är att hon väljer att bo hemma fast hon inte vill att hennes far skall bo med någon ny kvinna. 

Jag är relativt ung, bor ensam.. inga barn.. alltsammans skrämmer mej oerhört helt enkelt =/ Jag hoppas såklart att vi kommer bli fina vänner hon och jag, men tänk om det inte blir så? Jag har inte en susning om hur det är att ha en tonåring under samma tak?! hur funkar det egentligen?

Det var inte så längesen jag själv var i den åldern och vet hur jag "klarade mej"... kanske därför det känns så konstigt. Men o andra sidan är hon en MYCKET rädd 18 åring som lätt skulle kunna krypa ner hos pappa i sängen om det krävde.. I mina ögon är hon på väg in i vuxenlivet helt klart. 

Jag tror att du ska försöka få en relation till dottern INNAN ni börjar fundera på att flytta ihop. Om du träffat henne ynka  två gånger, trots att hon bor varannan vecka hos sin pappa, känns det som att det går lite vääl snabbt alltihop. Är han mannen i ditt liv så låt det ta ett halvår längre tid då. Det är ingenting på ett helt liv.