Forum Känsliga rummet Övrigt
  • LokesMamma84
    LokesM­amma84
    Äldre 6 Feb 20:46
    7 svar
    Visa endast Anmäl

    Någon mer som är känslomässigt avtrubbad?

    Ja, är det någon mer som är känslomässigt avtrubbad?
    Jag har vissa känslor, mest för min son som jag älskar mest av allt. Så på det planet är det no problemo, älskar min son stort.

    Men.. Jag har till exempel inte varit förälskad i någon på säkert över 2 år.  Jag har dejtat såklart, så det är ju inte det. När saker händer (när skit kastas omkring) så är jag mest avtrubbad.

    Jag vet inte alls hur jag ska förklara så att ni kan förstå hur jag menar.

    Som händelsen i natt. Jag fick ett telefonsamtal från en hysterisk f d vän som skriker, gråter, kallar mig för saker och sånt. Jag fick ingen större reaktion på det från mig själv. Bara sitter där helt håglös. Ingen tår fälld. Bara mest en "suck"känsla. Eller en what the fuck känsla.

    Kommer det att vara så resten utav livet? Vara singel livet ut för att jag inte kan få fram några känslor?

    Jag vet inte om det har att göra med mitt pissiga förra förhållande.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-02-06 20:49
    Kan sitta och grina till "känsliga" program på teven och till filmer däremot :p

  • Svara i tråden
    Svar på tråden Någon mer som är känslomässigt avtrubbad?
  • Anonym (Hmm)
    Anonym (Hmm)
    Äldre 6 Feb 20:50
    #1
    Visa endast Anmäl

    Jag röstar på att du ska testa att lära dig mindfulness. Det är det jag tycker hjälper mig bäst i det avseendet.

  • Verkligen
    Verkli­gen
    Äldre 6 Feb 20:51
    #2
    Visa endast Anmäl

    Jag är ganska lika. Precis som du så älskar jag mitt barn oerhört mycket och där finns det känslor så det nästan svämmar över.
    Men jag har inga problem med att bli ovän med folk och tappa kontakt med närstående. Jag & min syster var osams i flera år, inga problem för min del.
    Jag sörjer inte sånt. Jag har inte heller sörjt mina föräldrars död. Jag bryr mig inte vad folk tycker om mig osv osv.. Jag har ofta kallats känslokall i mina relationer men jag har alltid varit sån. Jag ser mig själv som en cynisk realist.
    Och jag tycker att det är okej att vara sån. Jag har haft nytta av det eftersom det är svårt att såra mig. Och så länge man inte är helt avtrubbad eller mår dåligt av det så ser jag inga problem..


    ♥ Ella 29/11 2009 ♥ www.strimmoravmig.wordpress.com
  • LokesMamma84
    LokesM­amma84
    Äldre 6 Feb 20:53
    #3
    Visa endast Anmäl
    Anonym (Hmm) skrev 2011-02-06 20:50:31 följande:
    Jag röstar på att du ska testa att lära dig mindfulness. Det är det jag tycker hjälper mig bäst i det avseendet.
    Mindfulness?
  • Verkligen
    Verkli­gen
    Äldre 6 Feb 20:53
    #4
    Visa endast Anmäl

    Och precis som du så grinar jag till TV..
    Jag lever mig in så oerhört i olika serier och det kan ju vara väldigt sorgliga avsnitt ibland. Och så gråter jag när min dotter gör sig illa eller är sjuk. Då gör det ont i mitt hjärta helt enkelt.


    ♥ Ella 29/11 2009 ♥ www.strimmoravmig.wordpress.com
  • LokesMamma84
    LokesM­amma84
    Äldre 6 Feb 20:59
    #6
    Visa endast Anmäl
    Verkligen skrev 2011-02-06 20:51:11 följande:
    Jag är ganska lika. Precis som du så älskar jag mitt barn oerhört mycket och där finns det känslor så det nästan svämmar över.
    Men jag har inga problem med att bli ovän med folk och tappa kontakt med närstående. Jag & min syster var osams i flera år, inga problem för min del.
    Jag sörjer inte sånt. Jag har inte heller sörjt mina föräldrars död. Jag bryr mig inte vad folk tycker om mig osv osv.. Jag har ofta kallats känslokall i mina relationer men jag har alltid varit sån. Jag ser mig själv som en cynisk realist.
    Och jag tycker att det är okej att vara sån. Jag har haft nytta av det eftersom det är svårt att såra mig. Och så länge man inte är helt avtrubbad eller mår dåligt av det så ser jag inga problem..
    Skulle jag bli ovän med mina allra närmaste, så hade det kännts. Men exempelvis, jag sörjer inte för att jag inte har någon kontakt med min mamma. Det är jag glad över faktiskt.

    Jag bryr mig om mina vänner stort, älskar dem, samtidigt som jag är lite avtrubbad. Svårt att förklara, för jag fattar inte det heller själv, haha.

    Jag bryr mig inte heller ett piss om vad folk tycker om mig. :)

    Jag är inte heller så lättsårad och det är jag glad över. Jag har mått dåligt tidigare i mitt liv och det räckte.

    Jag mår inte dåligt av att vara avtrubbad, men jag funderar ändå en hel del hur mysigt det skulle vara att hålla handen, kramas och pussas med en pojkvän. Och inte bara ha kk. :p
  • LokesMamma84
    LokesM­amma84
    Äldre 6 Feb 21:01
    #7
    Visa endast Anmäl
    Verkligen skrev 2011-02-06 20:53:16 följande:
    Och precis som du så grinar jag till TV..
    Jag lever mig in så oerhört i olika serier och det kan ju vara väldigt sorgliga avsnitt ibland. Och så gråter jag när min dotter gör sig illa eller är sjuk. Då gör det ont i mitt hjärta helt enkelt.
    Samma här.
Svara i tråden
Svar på tråden Någon mer som är känslomässigt avtrubbad?

INNEHÅLL

Forum
Avdelningar
FamiljeLiv.se
© 2003-2025 - All rights reserved       Lifeofsvea AB       Kungsgatan 44, 5tr       111 35 Stockholm       Sweden


Annonsera Kontakt Säkerhet & regler Cookies